Människor med borderline personlighetssyndrom (BPD) har betydligt svårare att reglera sina känslor jämfört med genomsnittspersonen. I likhet med personer som lider av bipolär sjukdom upplever de kraftiga humörsvängningar. Skillnaden är att en person med BPD kan gå från ett känsloläge till dess raka motsats på bara några timmar, i stället för att stanna i ett och samma känsloläge i dagar eller veckor. Många söker tillflykt till alkohol för att dämpa den känslomässiga smärtan – men tyvärr förvärrar alkoholen bara de problem som redan ingår i sjukdomsbilden.
Personer med BPD är benägna att drabbas av emotionella utbrott och vredesutbrott. Alkoholkonsumtion gör dessa utbrott ännu mer sannolika, eftersom berusning – särskilt kraftig berusning – sänker de hämningar som annars håller impulsivt beteende i schack. Detta beteende får varaktiga negativa konsekvenser för vänskap och romantiska relationer, och blir vanligare i takt med att alkoholkonsumtionen ökar. Den därav följande försämringen av mellanmänskliga relationer leder i sin tur direkt till allvarligare effekter.
Alkoholen skapar en ond cirkel för personer med borderline personlighetssyndrom. Att gå till angrepp mot andra, eller väcka deras ogillande genom ovanligt eller nedstämt beteende, leder så småningom till social isolering. Enligt en studie som rapporterats av University of Rochester lever ensamboende ofta skilda från sin partner efter skilsmässa – en känslomässigt förödande form av social isolering. Tillbakadragandet från omvärlden gör det bara ännu mer sannolikt att personen fortsätter i en nedåtgående spiral av alkoholanvändning och främmande beteende gentemot andra.
Dessa beteendemönster skapar naturligtvis friktion på arbetsplatsen. Arbetslöshet, eller en högre frekvens av arbetslöshet under livet, är ett vanligt resultat av BPD. Precis som med den onda cirkeln kring social isolering ökar alkoholanvändningen risken för att förlora sitt jobb. Denna alternativa form av social avvisning kan i sin tur leda till ytterligare alkoholkonsumtion samt fler utbrott av ilska eller djup sorg.
När alkoholanvändningen driver personen med BPD allt längre ner vänder sig många med diagnosen till olika former av självskadebeteende för ytterligare lindring. Personer med BPD beskriver ofta en plötslig och tillfällig känsla av lättnad när de skadar sig själva. Även om detta kan ge emotionell lindring bidrar självskadebeteendet uppenbart till ytterligare isolering och utsätter individen för risk för infektioner och bestående ärrbildning. På samma sätt som alkohol gör det lättare att ägna sig åt andra riskfyllda beteenden gör den också att många skadar sig själva när alkoholen i sig inte längre ger någon lindring.
Den allvarligaste effekten av hög alkoholkonsumtion hos en person med BPD är den ökade benägenheten till självmord. Analyser av självmord och suicidförsök tyder på att personer med BPD som är beroende av alkohol också är de som har störst allvarlig avsikt att ta sitt liv. Denna grupp uppvisar dessutom en högre andel fullbordade självmord än någon annan grupp som gjort suicidförsök.
Om du eller någon i din närhet har BPD och samtidigt missbrukar alkohol finns det hjälp att få. Kombinerad behandling som riktar sig mot både personlighetssyndromet och alkoholproblemet – exempelvis dialektisk beteendeterapi (DBT) i kombination med beroendevård – har visat goda resultat. Att söka vård tidigt minskar risken för att den nedåtgående spiralen ska fortgå och kan göra stor skillnad för både hälsa och livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online