Lider du av en ständig känsla av grundlös misstro mot andra – i extrema fall så allvarlig att den påverkar både ditt privat- och arbetsliv – kan det röra sig om en av tre vanliga former av paranoia: paranoid schizofreni, vanföreställningssyndrom eller paranoid personlighetsstörning. Paranoia är en psykisk störning som ofta hänger samman med depression och demens. Vid extrema former, som paranoid schizofreni, kan symtomen innefatta en irrationell och orubblig övertygelse om att andra människor är ute efter dig, till och med hallucinationer.
I mindre extrema, mer vardagliga former handlar paranoia snarare om en lägre men ändå oroande grad av misstänksamhet. Om du misstänker att du lider av paranoia i någon form bör du alltid söka professionell hjälp. Samtidigt finns det flera saker du kan göra i din vardag som kan lindra dina besvär.
Försök att inte fastna i de tankar som väcker din paranoia eller oro. Styr istället om tankarna till något annat. Det kan vara allt från en konkret, positiv tanke (som att "de flesta människor har faktiskt inte tid att smida planer mot mig") till en stor dagdröm som hjälper dig att slippa ångesten i stunden.
Ju mer optimistisk du är i allmänhet, desto mindre sannolikt är det att du fastnar i negativa tankar när de dyker upp. Oavsett hur stora eller små tankarna är – låt dem passera snabbt och gå vidare.
Tekniker som andningsövningar eller meditation kan minska stress, ilska och frustration, samtidigt som de stärker ditt självförtroende inför problem. Du kan också testa visualiseringsövningar, där du skapar mentala bilder som för dig till ett lugnt och tryggt sinnesläge – eller helt enkelt ger dig något annat att fokusera på. När känslorna av paranoia kommer kan du till exempel föreställa dig ett äpple (eller någon annan frukt eller ett föremål du tycker om) och koncentrera dig på detaljerna: Är det slätt eller märkt? Har det bucklor? Är det ett grönt eller rött äpple?
Beroende på din kondition och förmåga kan träningen variera från 15 minuters lugn aktivitet per dag till längre och mer intensiva pass de flesta dagar i veckan. Motion ger en naturlig dos dopamin – den kemikalie som hjärnan producerar och som aktiverar signalsubstanser som främjar energi och positivt sinnelag. Ju bättre ditt humör är i allmänhet, desto mindre mottaglig blir du för negativa och oroande tankar.
Omega-3-fettsyror, som finns i lax, valnötter och kiwi, har många hälsofördelar. De kan bland annat hjälpa till att motverka psykiska störningar som depression samt humörstörningar i samband med tillstånd som schizofreni och demens.
Det finns en gedigen kunskap om ämnet, inklusive möjliga orsaker och konkreta lösningar att ha till hands. Fråga en psykolog eller annan vårdpersonal vilka böcker hen rekommenderar, eller sök på "psykisk ohälsa" eller "paranoia" hos nätbokhandlar för förslag på läsvärda titlar.
Dessa råd kan hjälpa dig att hantera vardagsparanoia, men de ersätter aldrig professionell vård. Känner du att misstanken eller oron tar överhanden i ditt liv, kontakta din vårdcentral eller en legitimerad psykolog för utredning och stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online