Att utfodra ett barn med utvecklingsförsening kan innebära särskilda utmaningar. Milstolpar som att äta fast föda eller fingermat, dricka från vanliga koppar och hålla sin egen sked kan underlättas genom att noggrant observera barnets specifika behov och låta barnet nå dessa stadier i sin egen takt. Det är viktigt att känna till de bästa valen under barnets första sex levnadsmånader, korrekt positionering vid utfodring, hur man introducerar fast föda samt lämpliga portionsstorlekar.
Under ett barns första sex månader i livet handlar ätandet främst om sugrörelser, och ett barn med utvecklingsförsening kan uppvisa tidiga sugproblem. Under denna fas bör föräldrar kommunicera aktivt med sitt barn under utfodringen. Se efter när barnet frivilligt öppnar munnen för att visa hunger, och var uppmärksam på signalerna för när barnet är färdigt.
Viggla inte heller flaskan i barnets mun för att uppmuntra fortsatt drickande efter att barnet har slutat. Detta tar bort barnets möjlighet att självmant svara på utfodringen på sitt eget sätt. Att låta barnet agera utifrån sin egen aptit hjälper till att förbättra eventuella problem med sugandet över tid.
Positionering är avgörande vid utfodring av ett barn med utvecklingsförsening. Att veta hur man placerar barnet kan lindra många problem med ätandet, såsom svårigheter att tugga, svälja eller få i sig maten.
Vänd dig mot barnet och håll ögonkontakt på samma nivå. Håll barnets kropp och huvud upprätt, med huvudet lätt framåtlutat. Armarna ska vara riktade framåt, eventuellt vilande på brickan på en matstol, och barnets knän och höfter ska vara i sittande position med fötterna vilande plant. Detta är den optimala positionen för en så smidig utfodring som möjligt.
När det är dags för fast föda, var uppmärksam på barnets acceptans och avvisanden av mat. När barnet visar egen drivkraft, som viljan att äta fast föda eller fingermat, följ den gärna. Ett tydligt acceptansbeteende kan vara när barnet fokuserar på eller gestikulerar mot en kopp eller mot maten du äter, med öppen mun. Detta kan visa att barnet är redo att gå vidare till nästa stadium i utfodringen.
Håll barnets nacke upprätt under måltiden. Om barnet har svårt med detta, stötta nacken medan barnet försöker hålla koppen själv. För att hjälpa barnet att lära sig äta fast föda, placera lite mat på en sked och för den varsamt till barnets läppar. Låt sedan barnet själv välja om hen vill ta emot maten. Detta respekterar barnets specifika behov och hjälper barnet att lära sig på egen hand.
Portionsstorleken kan avgöras genom att låta barnet med utvecklingsförsening acceptera eller avvisa mat när som helst under utfodringen. Tvinga aldrig på barnet en bestämd portionsstorlek. Så länge barnet behåller en normal vikt kan små, periodiska variationer i aptiten betraktas som helt normala. Låt barnet själv styra hur mycket hen vill äta vid varje måltid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online