Begreppet "identitetskris" myntades år 1950 av den tysk-amerikanske psykoanalytikern Erik Erikson. I hans skrifter syftar termen på misslyckandet med att uppnå en stabil jag-identitet under tonåren. Personer som lämnar tonårsåren utan en stark känsla av vem de är uppvisar ofta rollförvirring och har svårt att finna sig själva även långt in i vuxenlivet.
Enligt Erikson förhindras – eller åtminstone lindras – identitetskriser efter tonåren genom barnets deltagande i socialt accepterade övergångsriter. Dessa varierar beroende på vilket kulturellt sammanhang barnet föds in i och kan spänna från födelsedagsfester till religiösa ceremonier, som bar mitzva och första nattvarden, eller första gången en pojke följer med sin far på jakt. Den som inte lyckas ta sig igenom detta tonårsstadium av identitetssökande riskerar att bli fanatisk – det vill säga identifiera sig så starkt med en yttre identitet eller subkultur att inget utrymme lämnas för något annat – eller att helt förkasta varje känsla av personlig identitet och vuxenlivsstil.
I många landsbygdssamhällen utgör jaktsäsongen en traditionell övergångsrit för ungdomar.
Enligt John Money, såsom hans teorier beskrivits av psykologen Anne Vitale, är en persons så kallade könskarta den del av hjärnan som motsvarar dennes upplevelse av maskulinitet och femininitet. En individ kan upptäcka att könskartan inte stämmer överens med det fysiska könet redan vid fyra års ålder, och kan därefter antingen försöka undertrycka dessa känslor – trots sina egna instinkter – eller uttrycka dem, trots socialt ogillande. Spänningen mellan samhällets förväntningar, könsidentiteten och den egna kroppen kan utlösa en identitetskris efter, mitt under eller till och med före tonåren.
Efter det banbrytande rättsmålet Loving mot Virginia 1967, då lagarna som förbjöd äktenskap mellan människor med olika etniskt ursprung upphävdes, växte en ny generation amerikaner med blandad bakgrund fram. Även i början av 2000-talet finns dock fortfarande en press att identifiera sig som en enda etnisk grupp, exempelvis genom frågor i folkräkningar och standardiserade prov samt genom sociala normer. Enligt författaren och forskaren i afroamerikanska studier Molefi Asante är föreställningen att redan en liten andel afrikanskt ursprung gör en person till svart fortfarande utbredd i samhället, även om den saknar juridisk grund. Ett barn med blandad härkomst som växer upp främst inom den ena etniska gruppen kan dessutom uppleva en identitetskris när hen blir medveten om de övriga delarna av sitt ursprung.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online