Att skriva korttidsmål för behandling kräver expertis och erfarenhet av de metoder som är vanliga inom området. Inom exempelvis psykiatrisk vård och behandlingsplanering måste korttidsmålen vara specifika, koncisa och mätbara. Med korttidsmål menas att varje mål ska ha en konkret tidsgräns, så att det kan utvärderas inom ramen för patientens övergripande behandlingsplan. Insatserna ska vara anpassade för att uppnå målen och prioriteras efter deras betydelse. Detta sätt att formulera mål är enkelt i teorin, men inte alltid lika lätt i praktiken.
Om en psykolog till exempel ger en klient en arbetsbok med övningar för att minska ångest, bör ett bra korttidsmål tydligt identifiera den tilldelade aktiviteten. Målet kan formuleras som "läs kapitel 7 och genomför övning 1, 2 och 3". Det skulle däremot inte vara ett specifikt mål om det skrevs som "klienten kommer att arbeta i ångestarbetsboken", eftersom formuleringen är för otydlig. Målet blir ännu bättre om terapeuten anger vad övningarna innebär, eller delar upp målen i ett separat mål per övning.
Skriv mätbara mål genom att ange hur man vet när målet är uppnått. För många korttidsmål är det önskvärt att använda konkreta mätvärden, såsom tid, mängd, kvantitet, kvalitet eller förändring. En läkare kan till exempel skriva "minska kolesterolvärdet med 25 procent jämfört med nivån vid blodprovet". Ett kvalitetsmål kan vara något i stil med "patienten kommer att uttrycka sina känslor kring moderns död". Kvalitetsmål är svårare att formulera och bör endast användas när de är meningsfulla för behandlingen.
Formulera kortfattade korttidsmål för att på bästa sätt koppla målet till önskat resultat och till det specifika problem som patienten behandlas för. Vid behandling av ångest kan terapeuten till exempel använda mer än en behandlingsmetod för att lindra besvären – en kan vara medicinering, medan en annan kan vara en specifik terapiform. Den som formulerar målen behöver avgöra vilket korttidsmål som gäller för respektive behandling och skriva det tydligt med få ord. Blir målet långt och invecklat blir det svårt att läsa och mäta, och det kan bli oklart hur det bidrar till varje enskild insats samt till helhetsproblemet.
Du kan använda samma principer för egna mål: tänk igenom problemet, bestäm vad målet är och gör det genomförbart. Om du till exempel bestämmer dig för att sluta röka bör du välja en tidsram för rökstoppet och sedan dela upp den i specifika delmål. Ett dåligt mål skulle vara "minska rökandet inom en månad från idag", eftersom det är alldeles för vagt kring hur det ska ske. Din plan får större chans att lyckas om du formulerar mätbara mål för månaden. Du kan till exempel säga: "Jag minskar antalet cigaretter jag röker per dag med fem under första veckan." För denna typ av mål kan det dessutom hjälpa att belöna dig själv varje gång du når ett delmål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online