Lexapro och säkerhet: Detta behöver du veta innan du påbörjar behandling

Det är helt normalt att må dåligt ibland och känna sig nedstämd över livet. Men om den känslan inte lägger sig inom några veckor kan det handla om något mer än en tillfällig nedperiod – nämligen depression. För att behandla depression kan din läkare förskriva Lexapro. Om du överväger att börja ta Lexapro är det viktigt att känna till läkemedlets säkerhetsprofil, dess effekter och möjliga biverkningar.

Vad är Lexapro?

Lexapro är ett receptbelagt läkemedel som används för att behandla depression. Klinisk depression är en ihållande nedstämdhet som gör vardagen svårare att hantera. Lexapro kan hjälpa mot detta och används även vid generaliserat ångestsyndrom – ett tillstånd som kännetecknas av överdriven oro och ångest som är svår att kontrollera och som stör det dagliga livet, enligt Lexapro.com.

Vanliga biverkningar

Som med de flesta läkemedel kan Lexapro orsaka olika biverkningar. De vanligaste inkluderar nedsatt aptit och minskad sexlust, problem med ejakulation, muntorrhet, yrsel samt sömnproblem – antingen sömnlöshet eller överdriven sömnighet. Andra symtom kan vara diarré, halsbränna och magbesvär. Vissa patienter upplever även influensaliknande symtom som huvudvärk, rinnande näsa, bihåleinflammation och svettning, enligt Lexapro.com.

Nya studier

FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, har granskat tre nyligen genomförda studier av Lexapro. Resultaten beskrivs som positiva och stödjer både effektiviteten och säkerheten hos läkemedlet. Enligt dessa studier visade 68 procent av de deltagande patienterna positiva resultat av behandlingen med Lexapro.

Risk för självmordstankar

Enligt Lexapro.com har Lexapro visats öka risken för självmordstankar och självdestruktivt beteende hos barn och ungdomar med depression eller andra psykiatriska tillstånd. Om du funderar på att låta ditt barn eller din tonåring behandlas med Lexapro är det viktigt att du diskuterar alla möjliga biverkningar och risker med barnets läkare noggrant innan behandlingen påbörjas.

Vad bör du göra?

Om du känner igen dig i symtom på depression – till exempel långvarig nedstämdhet, intresselöshet eller brist på energi – bör du kontakta en läkare eller annan medicinsk professionell så snart som möjligt. Endast en legitimerad vårdgivare kan ställa en korrekt diagnos och rekommendera rätt behandling för just din situation. Tveka aldrig att söka hjälp; depression går att behandla, och tidig insats gör ofta stor skillnad.