Vanliga myter om bipolär sjukdom – och vad som faktiskt stämmer

Bipolär sjukdom är en cyklisk psykisk ohälsa som kännetecknas av alternerande perioder av mani och depression. Trots att ett stort antal människor lever med tillståndet finns det fortfarande många missuppfattningar och myter kring sjukdomen. Här går vi igenom några av de vanligaste myterna – och redogör för vad som egentligen gäller.

Myt 1: Bipolär sjukdom är ovanligt

Många tror att bipolär sjukdom är en sällsynt diagnos, men det stämmer inte. Enbart i USA lever omkring sex miljoner människor med tillståndet, vilket motsvarar cirka 2,6 procent av befolkningen. Det innebär att en betydande del av alla samhällen världen över påverkas, även om sjukdomen ofta förblir osynlig för omgivningen.

Myt 2: Bipolär sjukdom är bara en ursäkt

En annan skadlig föreställning är att personer med bipolär sjukdom använder sin diagnos som en förevändning för sitt beteende. I verkligheten lider de drabbade av verkliga psykiska och fysiska besvär som ofta försämrar förmågan att fatta rationella beslut. Att ifrågasätta eller bagatellisera deras upplevelser gör bara onödan svårare.

Myt 3: Det finns ett enkelt test och en bot

Det finns inget enkelt test som kan fastställa bipolär sjukdom. Endast en legitimerad professionell kan ställa diagnosen, oftast efter en noggrann klinisk utredning. Dessutom krävs det att läkare ordinerar medicinering eller bedriver samtalsbehandling för att hjälpa den drabbade att hantera sin ohälsa. Sjukdomen anses idag vara kronisk, men med rätt behandling går symptomen ofta att kontrollera väl.

Myt 4: Barn kan inte ha bipolär sjukdom

Det kan vara svårt att skilja bipolära symptom från normala barnsliga utbrott, men forskningen visar att många barn faktiskt uppvisar typiskt cykliskt beteende som liknar sjukdomens mönster. Samtidigt ligger den genomsnittliga ålder för debut runt 25 år, vilket gör att diagnosen hos yngre alltid bör ställas med stor försiktighet av specialister.

Myt 5: Personer med bipolär sjukdom kan inte leva ett normalt liv

En person med bipolär sjukdom behöver visserligen mer emotionellt stöd än genomsnittet, men med hjälp av medicinering och/eller terapi kan den drabbade leva ett nästan helt normalt liv. Visst kan vardagen präglas av utmaningar, men med rätt verktyg och förståelse från omgivningen är det fullt möjligt att arbeta, umgås och trivas – precis som alla andra.

Att sprida korrekt kunskap om bipolär sjukdom är viktigt. Ju fler myter som kan avlivas, desto bättre blir villkoren för dem som lever med tillståndet att söka hjälp utan skam och stigma.