1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Att sluta med litium – så gör du det på ett säkert sätt

Litium är ett välbeprövat läkemedel som används för att stabilisera stämningen hos personer med bipolär sjukdom (manisk depression). Trots sin effektivitet medför behandlingen ofta biverkningar, vilket gör att många patienter förr eller senare överväger att sluta med medicinen.

Vanliga biverkningar

De vanligaste biverkningarna av litium är viktuppgång, törst och kraftig urinering. Andra rapporterar trötthet, muntorrhet, diarré, aptitlöshet samt problem med njurarna. En mindre andel upplever hudproblem och håravfall. Av denna anledning önskar sig många personer sluta ta litium vid något tillfälle. Innan dess finns det dock flera viktiga saker att tänka på, främst baserat på fallstudier.

Största risken: återfall

Den allra största farhågan när man avbryter behandlingen är risken för återfall i mani eller depression. En studie av Suppes och kollegor (1991) visade att mer än 50 % av de maniska episoderna inträffade inom tre månader efter att litiumbehandlingen avbrutits. Många rapporterar också ökad ångest, irritabilitet och känslomässiga svängningar efter utsättning.

Lösningen: gradvis nedtrappning

En gradvis nedtrappning av litium minskar dock risken för återfall betydligt. Ju långsammare du trappar ner medicinen, desto bättre blir prognosen.

Bra planering är avgörande

Om du bestämmer dig för att sluta ta litium är det bäst att ha en tydlig plan. Du kan introducera andra former av terapi eller behandling i ditt liv för att kompensera för utsättningen av litium. Tidpunkten är också viktig – du bör aldrig sluta ta litium under perioder av stress eller psykisk påfrestning.

Fallstudie: en varnande historia

En 58-årig kvinna med bipolär sjukdom började ta 800–1 600 mg litium per dag. Sex år senare bad hon om att få sluta. Hon trappade ner successivt under två månader. Vid det laget rapporterade hennes make att hon mådde dåligt. Hon var förvirrad och ångestfylld, men inte deprimerad. En låg dos litium återinsattes i tio dagar och hon förbättrades. Efter att ha slutat igen krävdes dock sjukhusvård. Hon var vanvårdad och hade nedsatt medvetandegrad. Patienten tog återigen litium och tillfrisknade så småningom.

Viktiga insikter

Ju längre du har tagit litium, desto mer har din hjärna och kropp anpassat sig till läkemedlet. Har du använt litium i mer än två år bör du troligen inte minska dosen snabbare än 10 % per månad. Om du bestämmer dig för att sluta ta litium ska du alltid rådfråga din läkare först. Regelbundna uppföljningar av varje enskilt fall rekommenderas för att säkerställa en trygg och framgångsrik utsättning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online