Barn och ungdomar som har diagnosticerats med bipolär sjukdom upplever kraftiga humörsvängningar – de pendlar mellan mani och depression. Hos barn är dock så kallad "rapid cycling" vanligt förekommande, vilket innebär att episoderna kommer oftare än det typiska mönstret hos vuxna med bipolär sjukdom. När dessa svängningar blir allvarliga, när mani- eller depressionsymtomen är extrema, kan de utlösa ett psykotiskt genombrott.
I många år fick personer med psykotiska symtom automatiskt diagnosen schizofreni. År 1977 publicerade dock doktor Harrison Pope och doktor Joseph Lipinski en artikel som presenterade belägg för att psykos och schizofreni inte alltid är samma sak. De menade att familjehistorik, patientens symtom och svaret på behandlingen behövde bedömas noggrant för att kunna skilja patienter med primär bipolär sjukdom från dem vars symtom stämde överens med schizofreni. Idag erkänner Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), som definierar de vedertagna psykiatriska riktlinjerna för alla psykiatriska diagnoser, bipolär sjukdom med psykotiska inslag som en egen diagnos.
Även om psykos kan uppstå till följd av både intensiv depression och mani inträffar den oftare under en manisk episod. Psykotiska symtom omfattar vanföreställningar, paranoia och hallucinationer. Vanföreställningar är tankar som saknar grund i verkligheten. De kan sträcka sig från tron att ens tankar och beteenden styrs av andra, till storhetsvanföreställningar där personen tror sig äga enorm rikedom, intelligens eller makt, till falska föreställningar om att bli förföljd. Paranoia är den irrationella övertygelsen om att man blir följ eller skadad – att någon är ute efter en. Hallucinationer kan vara visuella, auditiva eller taktila – personen ser, hör eller känner saker som ingen annan upplever. De konkreta psykotiska symtomen kan variera beroende på det aktuella humörtillståndet.
Röster kan uppmana barnet att flyga från toppen av en byggnad eller att försöka göra ett flygande hopp nedför trapporna. Vid depression kan rösterna vara mer hotfulla och påstå att läraren vill skada barnet. Visuella hallucinationer kan vara både spännande och skrämmande. Barnets favoritfigur kan tyckas komma till liv, eller så kan barnet se sin mest fruktade varelse krypa över hela rummet. Ett barn som upplever hallucinationer kan inte resonera sig tillbaka till verkligheten på egen hand.
Under en manisk fas tenderar vanföreställningarna att vara storhetsinriktade. Barn kan känna att de klarar läxorna bättre än alla andra, eller tro att de kan besegra konkurrenterna inom sitt valda område. De kan också tro att de faktiskt besitter den speciella kraft som deras favoritseriefigur har. Om barnet tror att någon är ute efter det kan det vidta åtgärder för att skydda sig självt. Under en depression kan vanföreställningarna istället vara mer morbida, eller uttrycka barnets känsla av att vara medelpunkten för allt som händer runt omkring. Barnen tror att deras vanföreställningar är verkliga, och de falska övertygelserna blir så djupt rotade att de blir oskakliga.
Ett psykotiskt genombrott leder till bisarra, irrationella och potentiellt farliga beteenden, ibland även våldshandlingar. Antipsykotiska läkemedel kan behövas för att stabilisera de akuta symtomen och förebygga framtida psykoser. Läkemedelsgruppen som kallas atypiska antipsykotika är förstahandsvalet, eftersom de påverkar två signalsubstanser i hjärnan – en som stabiliserar psykossymtom och en som reglerar humörsymtom. Dessa läkemedel används ofta även för att behandla humörsvängningar när psykos inte är uppenbar. Till de atypiska antipsykotika hör Risperdal, Zyprexa, Abilify och Seroquel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online