Vad är bipolär sjukdom (manisk depression)?

Bipolär sjukdom, tidigare kallad manisk depression eller manodepressiv sjukdom, är en hjärnsjukdom som kännetecknas av extrema humörsvängningar som påverkar förmågan att klara vardagliga aktiviteter. Enligt det amerikanska National Institute of Mental Health debuterar tillståndet ofta tidigt i livet, och cirka 50 procent av alla fall i USA bryter ut före 25 års ålder.

Kännetecken

Bipolär sjukdom kan vara svår att känna igen i sina tidiga skeden, vilket gör att den ofta lämnas obehandlad i flera år. Tecknen kan nämligen verka osammanhängande eller inte särskilt dramatiska. De vanligaste symtomen är så kallade humörsepisoder – perioder av tydligt avgränsade känslotillstånd:

• Manisk episod: extrem glädje, upprymdhet eller irritabilitet
• Depressiv episod: lika djup sorgsenhet eller nedstämdhet
• Hypomani: en mindre intensiv form av mani
• Mild depression: ett lindrigare deprimerat tillstånd

Blandade tillstånd med inslag av både mani och depression är också möjliga, liksom kraftigt varierande nivåer av aktivitet, inaktivitet och sömn. Ytterligare beteendeförändringar kan vara koncentrationssvårigheter, rastlöshet, impulsivitet samt riskfyllda beteenden som spontana sexuella handlingar.

Olika typer av bipolär sjukdom

Diagnosmanualen DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) delar upp bipolär sjukdom i fyra kategorier:

1. Bipolär sjukdom typ I: humörsepisoder som varar i minst sju dagar eller som är så allvarliga att sjukhusvård krävs.
2. Bipolär sjukdom typ II: alternerande depressiva och hypomaniska episoder utan fullt utvecklade maniska eller blandade episoder.
3. Bipolär sjukdom UNS (BP-NOS): onormala symtom som är för korta eller få för att motivera en diagnos av typ I eller II.
4. Cyklotymi: en mildare form av bipolär sjukdom som pågår i åtminstone två år och innebär växlande episoder av hypomani och mild depression.

Riskfaktorer

Forskare tror att flera faktorer samverkar vid utvecklingen av bipolär sjukdom, däribland genetik. Tillståndet drabbar ofta flera medlemmar i samma familj, men studier av enäggstvillingar – som bär på exakt samma gener – visar att arvet inte är den enda faktorn, eftersom sjukdomen kan drabba den ena tvillingen men inte den andra. Studier med moderna bilddiagnostiska metoder har dessutom visat att hjärnan hos personer med bipolär sjukdom kan se annorlunda ut jämfört med hos friska individer eller personer med andra psykiatriska tillstånd.

Behandling

Eftersom det idag inte finns något botemedel mot bipolär sjukdom fokuserar behandlingen på att hålla symtomen under kontroll. Möjliga behandlingsalternativ inkluderar:

• Läkemedel: exempelvis stämningsstabiliserare som litium, atypiska antipsykotika som olanzapin samt antidepressiva läkemedel som fluoxetin
• Psykoterapi: samtalsterapi som hjälper patienten att hantera sjukdomen i vardagen
• Elektrokonvulsiv terapi (ECT): en moderniserad form av den tidigare så kallade chockbehandlingen, som kan användas när de två första alternativen inte ger tillräcklig effekt

Samtidiga tillstånd

Bipolär sjukdom förekommer ofta tillsammans med andra störningar eller problem, även om det fortfarande är oklart om dessa beror på sjukdomen eller snarare utgör ett av dess symtom. Många drabbade missbrukar exempelvis alkohol eller droger, vilket kan dämpa symtomen tillfälligt men samtidigt förvärra och förlänga dem på sikt. Sjukdomen samexisterar också ofta med ångestsyndrom och ADHD, vilka delar vissa symtom som rastlöshet. Dessutom kan fysiska tillstånd som hjärtsjukdom, fetma och migrän både utlösa maniska eller depressiva episoder och uppkomma som en bieffekt av behandlingen av bipolär sjukdom.