Bipolär sjukdom, tidigare kallad manisk-depressiv sjukdom, kännetecknas av ovanliga och ofta oförutsägbara svängningar i humör, energinivå och aktivitet. Dessa svängningar är allvarliga och kan påverka den drabbades vardagsliv i betydande grad.
Bipolär sjukdom är en hjärnsjukdom som drabbar kvinnor och män i ungefär samma utsträckning – inget kön drabbas oftare än det andra. Sjukdomen debuterar vanligtvis mellan 15 och 30 års ålder. Bipolär sjukdom typ II, en form som präglas av snabbare växlingar mellan mani och depression, tenderar dock att vara något vanligare bland kvinnor.
En exakt orsak till bipolär sjukdom har ännu inte fastställts, men forskarna tror att flera faktorer samverkar. Biokemiska förändringar, exempelvis obalanser i signalsubstanser och hormoner, spelar en viktig roll. Även ärftlighet ökar risken – personer med nära släktingar som har sjukdomen löper större risk att själva insjukna. Miljöfaktorer som långvarig stress, traumatiska upplevelser eller större livsförändringar kan dessutom utlösa bipolära episoder hos mottagliga individer.
Humörepisoder är intensiva känslomässiga tillstånd som uppstår hos personer med bipolär sjukdom, oavsett kön. Episoderna klassificeras antingen som maniska – ett onormalt upprymt, överenergiskt eller irriterat tillstånd – eller som depressiva – ett djupt nedstämt tillstånd präglat av låg energi och hopplöshet. Under en manisk episod kan den drabbade sova mycket lite, agera impulsivt och ha svårt att kontrollera sitt beteende. Under en depressiv episod är det vanligt med trötthet, koncentrationssvårigheter och intresselöshet. Dessa extrema svängningar kan störa vardagen avsevärt och göra det svårt att fungera i arbete, skola och relationer.
Det finns inget fysiskt test som kan påvisa bipolär sjukdom, men blodprover och andra undersökningar kan användas för att utesluta andra tillstånd, exempelvis sköldkörtelproblem, som kan ge liknande symptom. En grundlig diagnostisk utredning, där läkaren intervjuar patienten samt närstående familjemedlemmar och vänner, ger en mer komplett bild av personens psykiska hälsa och ökar möjligheten till en korrekt diagnos. Eftersom kvinnor ofta söker vård under depressiva perioder finns en risk att sjukdomen initialt misstolkas som enbart depression, vilket gör en noggrann utredning extra viktig.
Bipolär sjukdom går inte att bota, men med rätt behandling kan de flesta leva ett stabilt och fungerande liv. Läkemedel som stämningsstabiliserare, exempelvis litium, samt i vissa fall antidepressiva medel, hjälper till att jämna ut de extrema svängningarna i humör. Psykoterapi är också en central del av behandlingen – genom samtalsterapi lär sig patienten strategier för att hantera stress, känna igen tidiga varningstecken och motverka depressiva perioder. En regelbunden vardagsrytm med god sömn, regelbundna måltider och fysisk aktivitet kan ytterligare minska risken för nya episoder. Kvinnor bör dessutom diskutera sin medicinering med läkare vid graviditet eller amning, då vissa läkemedel kräver särskild försiktighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online