Alkoholism, alkoholmissbruk och alkoholberoende – alla dessa begrepp används för att beskriva sjukdomen som innebär ett beroende av alkohol. Alkoholism begränsas inte av ålder, kön, social status eller nationalitet. Många alkoholister dricker i åratal utan att inse att de lider av sjukdomen. Därför är det viktigt att kunna känna igen tecknen.
Att inse att man har ett problem är första steget mot behandling. Först måste du lära dig känna igen sjukdomens symptom.
Ett av de tydligaste tecknen är ett starkt sug efter alkohol. Om du vaknar på morgonen och funderar på när du får ta ditt första glas, och fortsätter tänka på att dricka under hela dagen, är det ett starkt varningstecken på alkoholmissbruk.
Ett annat symptom är en begränsad förmåga att sluta dricka vid ett enskilt tillfälle. En alkoholist nöjer sig inte med ett glas – drickandet fortsätter under hela kvällen.
Det finns även ett fysiskt beroende av alkohol. Utsätts kroppen inte för alkohol kan abstinensbesvär uppstå, exempelvis illamående, svettningar, darrningar och ångest.
Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) drabbar alkoholism cirka en vuxen av tretton i USA. Institutet har tagit fram fyra frågor som du kan ställa dig om du misstänker att du själv eller en närstående har ett problem med alkohol:
1. Har du någonsin känt att du borde minska din alkoholkonsumtion?
2. Har andra retat dig genom att kritisera ditt drickande?
3. Har du någonsin mått dåligt eller skämts över ditt drickande?
4. Har du någonsin druckit alkohol direkt på morgonen för att lugna nerverna eller bli av med baksmällan?
Forskning har visat att en familjehistoria med alkoholism kan öka risken för att utveckla ett eget drickproblem. Risken ökar dock dramatiskt beroende på miljön. Finns alkohol lättillgänglig multipliceras chansen att utveckla sjukdomen. Forskare har ännu inte lyckats identifiera någon direkt genetisk koppling.
Att börja använda alkohol i tidig ålder ökar risken för att utveckla ett beroende. Många tonåringar som experimenterar med alkohol går senare vidare till att testa droger. Tonåringar med låg självkänsla, depression eller känslor av utanförskap i skolan löper större risk att börja dricka och utveckla beroende.
Storsupande, så kallat binge drinking, börjar vanligtvis redan runt 13 års ålder och ökar under tonåren. Konsumtionen är som högst i unga vuxenåldern men minskar oftast med åren.
Alkoholism skadar kroppen allvarligt. Alkohol deprimerar nervsystemet och verkar lugnande; det påverkar tankar, känslor och omdöme negativt samt försämrar koordinationen.
Tungt drickande kan orsaka leverskador. Alkoholister kan utveckla levercirros – en irreversibel och framväxande förstörelse av levervävnad där frisk vävnad ersätts av ärrvävnad. Alkohol kan även ge inflammation i magsäckens slemhinna, och långvarigt drickande kan leda till hjärt- och kärlproblem.
Alkoholism kan behandlas, men det finns ingen bot. Trots att det inte finns något mirakelmedel hjälper vissa läkemedel till att behandla sjukdomen. Antabus gör att personen mår mycket dåligt om han eller hon dricker alkohol efter att ha tagit medicinen. Naltrexon minskar alkoholens effekter i hjärnan och dämpar suget. Akamprosat lindrar abstinensbesvären. Utöver mediciner söker sig många alkoholister till rehabiliteringsprogram och stödgrupper, som Anonyma Alkoholister, för att hantera sin sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online