
Agiterad depression är en form av svår depression (major depression) som kännetecknas av att personen, utöver de klassiska depressionssymtomen, uppvisar minst två av följande symtom:
Tillståndet skiljer sig från en vanlig depression genom att den inre och yttre rastlösheten ofta förvärrar lidandet och gör vardagen extra påfrestande.
Agiterad depression kan skiljas från blandtillståndsdepression (MXD), som ibland kallas hypoman depression. Blandtillståndsdepression är en form av depression som präglas av att maniska och depressiva symtom förekommer samtidigt. Tillståndet kan men måste inte innefatta agitation, men omfattar även andra manisymtom, såsom minskat sömnbehov, hög energi, eufori, påträngande beteende och maniella vanföreställningar.
Beroende på studie uppfyller mellan 40 och 80 procent av patienterna med agiterad depression även de diagnostiska kriterierna för blandtillståndsdepression. Detta visar på ett betydande överlapp mellan de två tillstånden, vilket är viktigt att beakta vid diagnostik och behandlingsplanering.
Agiterad depression förekommer oftare hos personer med bipolär sjukdom, hos äldre samt hos personer med demens eller psykotiska symtom. Psykotiska symtom som kan förekomma tillsammans med agiterad depression inkluderar hallucinationer (att se eller höra saker som inte finns där) eller vanföreställningar kopplade till de maniska och depressiva polerna vid bipolär sjukdom – exempelvis storhetsvansinne eller starka känslor av värdelöshet.
Läkemedelsbehandling består ofta av stämningsstabiliserande läkemedel som litium och karbamazepin, ibland i kombination med antidepressiva läkemedel eller neuroleptika såsom divalproex, aripiprazol, klozapin eller olanzapin. Samtalsterapi är också effektivt, men forskning visar att kombinationen av terapi och läkemedel ger den mest effektiva behandlingen. Behandlingen bör alltid anpassas individuellt av en psykiater eller annan ansvarig läkare.
Personer med agiterad depression löper högre risk för suicid än personer som har depression utan agitation. Depressiva episoder kan dessutom vara mindre frekventa, men de tenderar att vara längre. Det gör att tidig diagnos och snabb insats är särskilt viktigt. Om du eller någon i din närhet mår dåligt, kontakta vården – exempelvis via 1177 eller akutsjukvård vid akut suicidrisk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online