Klinisk depression, även kallad svår depressiv episod eller major depressive disorder, har enligt amerikanska National Institute of Mental Health blivit ett allvarligt funktionshinder för personer i åldrarna 15 till 44 år i USA. Att skilja vanlig nedstämdhet från klinisk depression kan dock vara en svår uppgift. I sin bok Prozac Nation beskrev författaren Elizabeth Wurtzel den djupa depressionen så här:
"En människa kan överleva nästan vad som helst, så länge hon ser slutet i sikte. Men depression är så smygande och förvärras dag för dag att det är omöjligt att någonsin se slutet."
Vanlig depression uppstår som en reaktion på vardagliga händelser och kännetecknas ofta av att man "har en dip" eller känner sig "ur balans". Klinisk depression är däremot en betydligt allvarligare form, där personen kan drabbas av överväldigande sorg eller en känsla av att livet aldrig kommer att bli bättre. Symtomen inkluderar trötthet, slöhet, fysisk smärta och sömnstörningar.
Även om de flesta upplever perioder av nedstämdhet då och då, drabbas minst 16 procent av den amerikanska befolkningen av en svår form av depression vid någon tidpunkt i livet. Kvinnor insjuknar i klinisk depression i 10–20 procent av fallen, medan motsvarande siffra för män ligger på 5–12 procent.
Vanlig sorg eller den där tillfälliga "dippen" går oftast över inom några dagar. Efter ett bakslag återhämtar sig personen och blir sig själv igen. Vid klinisk depression försvinner inte sorgen lika lätt. En obehandlad person kan utveckla en djup, mörk och ledsam sinnesstämning som kan bestå i veckor eller till och med månader.
Vid vanlig nedstämdhet ger ofta enkla åtgärder som kostförändringar, miljöombyte eller kanske ett yrkesbyte positiva resultat. Ibland räcker det helt enkelt med att prata med en vän för att må bättre. En person med klinisk depression kan däremot bära på genetiska, biologiska eller miljömässiga faktorer som bidrar till sjukdomens förlopp – och då krävs oftast professionell vård, exempelvis terapi eller medicinering.
Enligt en studie som citerades i tidskriften Science Daily år 2007 visade hjärnavbildningar av både friska och kliniskt deprimerade personer att de deprimerade individerna hade svårare att reglera sina emotionella hjärnkretsar. Det gjorde dem till synes oförmögna att återhämta sig från negativa intryck och stressfaktorer.
Vanlig nedstämdhet utgör normalt sett ingen större risk. Men om en person lider av klinisk depression och lämnas obehandlad i veckor eller månader ökar risken för självmordstankar och i värsta fall död. Enligt American Foundation for Suicide Prevention är självmord den fjärde vanligaste dödsorsaken bland personer i åldrarna 18–65 år. Söker du eller någon i din närhet hjälp, kontakta vården eller en jourlinje – depression går att behandla, men rätt stöd är avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online