Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna, men den är också en av de mest missförstådda. Att känna till hur depression kännetecknas – från typiska symtom till diagnostiska kriterier och olika former av sjukdomen – kan göra det lättare att söka hjälp i tid, både åt sig själv och åt andra.
Depression yttrar sig på olika sätt hos olika personer, men vissa symtom återkommer ofta:
• Ihållande nedstämdhet eller tomhetskänsla
• Förlust av intresse eller glädje inför aktiviteter man tidigare tyckte om
• Förändringar i aptit eller sömnvanor
• Känslor av hopplöshet, skuld eller värdelöshet
• Koncentrationssvårigheter och trötthet
• Tankar på självskada eller suicid
För att en depression ska kunna diagnostiseras krävs att symtomen har funnits i minst två veckor och förekommit under större delen av dagen, nästan varje dag. Kortvariga perioder av nedstämdhet är normala, men när det mörka tillståndet består över tid kan det vara tecken på depression.
En central del av diagnosen är att symtomen orsakar betydande lidande och försämrar funktionen i vardagen. Det kan handla om svårigheter på jobbet eller i studierna, problem i relationer eller att helt enkelt inte orka sköta det dagliga livet.
Depression är inget enhetligt tillstånd. Det finns flera undertyper med olika karaktär och förlopp:
Den klassiska formen av depression som uppfyller fullständiga diagnostiska kriterier. I vissa fall kan den även ha psykotiska inslag.
Kallas även dystymi. Här är symtomen mindre svåra men långvariga – ofta i mer än två år – vilket gör att personen lever med ett kroniskt nedstämt tillstånd.
Uppstår efter en förlossning och drabbar både den fysiska och emotionella hälsan hos den nyblivna föräldern. Det är allvarligare än den så kallade babyblues och kräver ofta behandling.
Kombinerar klassiska depressionssymtom med vanföreställningar eller hallucinationer, vilket gör denna form särskilt allvarlig.
Triggas av årstidsväxlingar och debuterar oftast under hösten och vintern när dagsljuset minskar. Ljusbehandling är en vanlig och effektiv behandlingsform.
Diagnosen ställs utifrån specifika kriterier som definierats i DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), det internationellt vedertagna diagnosmanualsystemet inom psykiatrin. En legitimerad läkare eller psykolog gör en noggrann bedömning av symtom, varaktighet och funktionsnedsättning.
Depression förekommer ofta samtidigt med andra tillstånd, exempelvis ångestsyndrom, missbruk eller beroende samt olika kroppsliga sjukdomar som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Denna samtidighet kan komplicera både diagnostik och behandling, vilket gör en helhetsbedömning extra viktig.
Det finns flera effektiva behandlingar för depression, och ofta kombineras olika metoder för bästa resultat:
• Läkemedel, exempelvis antidepressiva
• Psykoterapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi
• Livsstilsförändringar, som regelbunden motion, bra sömn och social aktivitet
• Hjärnstimulering, exempelvis elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid svårbehandlad depression
Viktigt att komma ihåg: Depression går att behandla, och de flesta blir bättre med rätt stöd. Om du eller någon i din närhet har tankar på självmord, sök akut vård via 112 eller kontakta jourlinjen Mind Självmordslinjen på 90101.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online