Inlärd hjälplöshet är ett psykologiskt tillstånd som skolkuratorer ofta stöter på i sitt arbete med elever. Begreppet syftar på en hanteringsmekanism som unga människor kan utveckla för att bemöta negativa upplevelser i sina liv. En person som har lärt sig hjälplöshet agerar som om ett problem är oöverstigligt eller helt utanför hens kontroll – även när det finns lösningar att tillgå. Att stödja dessa elever kräver både kognitiva strategier och konkreta studievanor.
Det första steget för att kunna stödja en elev är att identifiera när inlärd hjälplöshet uppstår. Barn kan regelbundet visa tvekan inför att prova en viss uppgift. De kan känna att de är dömda att misslyckas, även om lösningar finns tillgängliga. Elever med inlärd hjälplöshet försöker ofta inte lösa problem alls och visar sällan initiativ när det gäller att nå sina mål. Självkänslan är generellt låg, och eleven kan känna rädsla för obekanta situationer – ja, till och med för att fatta val som inte är självklart rätt. Dessa elever söker trygghet och bekräftelse vid beslut och vänder sig ofta till andra för att få sina problem lösta.
En skolkurator kan använda kognitiva strategier för att hjälpa eleven att hantera sin situation. När barnet är negativt eller visar avsaknad av tro på sin egen förmåga bör kuratorn lyfta fram ett positivt exempel som balanserar negativiteten. Målet är att barnet lär sig tänka mer positivt så snart negativa tankar börjar ta överhanden. Om exempelvis eleven känner att hen inte klarar en skoluppgift kan kuratorn uppmuntra eleven att tänka tillbaka på en uppsats som fick ett bra betyg – ett konkret exempel på hur positivt tänkande kan se ut i praktiken.
Ofta känner eleverna sig maktlösa inför att slutföra uppgifter och att hantera andra utmaningar kopplade till skolan. Att utveckla studiestrategier är ett sätt för kuratorn att stötta barnet. Vissa barn har exempelvis nytta av att repetera eller lära sig med hjälp av kort med frågor och svar, vilket kan underlätta förberedelserna inför ett prov. Det viktiga är att eleven hittar en strategi som inte bara fungerar, utan som hen också kan använda helt självständigt – så att hen inte längre behöver söka ständig vägledning hos andra.
Ett kännetecken på inlärd hjälplöshet är att eleven vägrar ta initiativ och komma med egna lösningar på problem. Känslan av att inte ha någon utväg är ofta självpåtagen och kan lätt brytas om eleven verkligen anstränger sig. Om eleven uppvisar detta beteende under ett samtal kan kuratorn uppmuntra barnet att fundera på möjliga lösningar. Genom att etablera positiva handlingsplaner och realistiska, uppnåeliga mål hjälper kuratorn eleven att tänka i termer av vad som faktiskt går att göra – inte vad som inte går.
Genom att kombinera tidig igenkänning, kognitiva övningar, praktiska studiestrategier och tydlig målsättning kan skolkuratorer spela en avgörande roll för att bryta mönstret av inlärd hjälplöshet. Med rätt stöd återfår eleven gradvis tron på sin egen förmåga och utvecklar de verktyg som behövs för att tackla utmaningar på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online