
Depression är ett vanligt hälsoproblem hos många kvinnor, och risken är särskilt hög bland kvinnor som har barn. Enligt American Psychological Association (APA) drabbas ungefär en av fem kvinnor av förlossningsdepression (postpartumdepression) någon gång under året efter en förlossning.
Förlossningsdepression är en form av depression som kan uppstå under graviditeten eller upp till ett år efter att barnet fötts. Det är dock viktigt att komma ihåg att kvinnor som är gravida eller nyligen har fött barn även kan drabbas av andra former av depression som inte klassas som förlossningsdepression.
Risken för depression påverkas av flera olika faktorer. Här är de vanligaste:
Graviditet och förlossning medför kraftiga hormonella förändringar i kroppen. Dessa kan påverka humöret och orsaka känslomässiga svängningar, vilket i vissa fall kan utvecklas till depression.
Nyfödda barn kräver frekvent matning och omvårdnad dygnet runt, vilket ofta stör mammans sömn. Sömnbrist är en välkänd riskfaktor för depression och kan dessutom förvärra symtomen hos kvinnor som redan mår dåligt.
Övergången till föräldraskap är en stor omställning som kan vara både utmanande och känslomässigt krävande. Ansvaret för ett nyfött barn kan skapa stress, ångest och en känsla av att inte räcka till – allt detta ökar risken för depression.
Vissa kvinnor känner sig isolerade eller bortkopplade från sitt tidigare stödnätverk efter förlossningen. Bristen på social kontakt kan förstärka känslor av ensamhet och därmed bidra till depression.
Kvinnor som tidigare har haft depression löper ökad risk att drabbas igen under graviditeten eller efter förlossningen.
Vissa kvinnor saknar tillräcklig tillgång till psykiatrisk vård och stödjande tjänster, vilket kan fördröja eller helt hindra dem från att få den behandling de behöver.
Det är viktigt att kvinnor är medvetna om risken för depression under graviditet och efter förlossning, och att de söker stöd om de upplever symtom. Förlossningsdepression är ett fullt behandlingsbart tillstånd, och det finns flera effektiva behandlingsalternativ, exempelvis samtalsterapi, medicinering och stödgrupper. Att prata med vården i ett tidigt skede gör stor skillnad för både mamman och barnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online