”Brevlådesyndromet” (mailbox syndrome) är en informell popkulturell term som alltid handlar om en persons relation till sin brevlåda. Det kan röra sig om en fysisk brevlåda, men oftast syftar uttrycket på e-postinkorgen – och det känslomässiga grepp den kan få över oss.
Som bloggaren Amit Agarwal uttryckte det: ”Om du upptäcker att du sitter och stirrar på din inkorg utan att veta vad du egentligen borde göra, har du troligen drabbats av brevlådesyndromet.”
Symtomet handlar alltså inte om själva mejlandet, utan om det passiva, nästan hypnotiska betraktandet av inkorgen – en vana som många känner igen sig i men sällan pratar om.
Flera bloggare, bland andra journalisten Susan Poremba i sin blogg ”I Breathe, Therefore I Write”, har beskrivit begreppet ”tomt brevlådesyndrom”. Här rusar användaren till datorn – eller lämnar den helt enkelt aldrig – i hopp om att ett nytt mejl ska dyka upp. Inkorgens tomhet skapar en sorts oro: ingenting händer, och det känns fel.
Motsatsen, ”fullt brevlådesyndrom”, beskriver ett tvång att spara varje enskilt mejl, eller att låta olästa meddelanden hopa sig tills inkorgen svämmar över. Båda varianterna handlar om samma sak: en känslomässig koppling till inkorgen som går längre än ren praktik.
”Urban Dictionary”, den populära nätbaserade ordboken för slanguttryck, listar faktiskt inte ”brevlådesyndrom”. Termen lever alltså främst vidare i bloggar och artiklar snarare än som etablerat slang.
Däremot finns ”Crackberry” med i Urban Dictionary – en ordvits på ”BlackBerry”, den mobila enhet som en gång revolutionerade mejlandet på språng. Enligt definitionen är användare och ägare ”typiskt beroende av att kolla mejl och utbyta korta meddelanden på enheten”, lika beroende ”som en crackmissbrukare är av sin pipa”. Uttrycket fångar väl hur starkt behovet av konstant uppkoppling kan bli.
Ingen officiell diagnos finns. Dåvarande DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), utgiven 1994, kände inte igen ”brevlådesyndrom” eller några andra internetrelaterade patologier. Man räknade länge med att efterföljaren DSM-5, planerad till 2013, skulle ta upp frågan om internetberoende.
Så blev det delvis: DSM-5 publicerades i maj 2013 och tog upp ”Internet Gaming Disorder” (problematiskt spelande på nätet) som ett tillstånd som kräver ytterligare forskning. Allmänna former av skärm- och mejlbaserat beroende klassificeras dock fortfarande inte som egen diagnos, utan diskuteras ofta under paraplybegrepp som problematisk internetanvändning.
Även om brevlådesyndromet inte är en medicinsk diagnos kan vanorna vara värda att granska. Några enkla åtgärder:
På det sättet återfår inkorgen sin ursprungliga funktion – ett verktyg för kommunikation, inte en källa till ständig oro.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online