Dödsångest, även kallad thanatofobi, definieras av HypnoGenesis – en tidskrift för hypnos och hypnoterapi – som "en sjuklig eller onormal och ihärdig rädsla för döden eller att dö". Människor som drabbas av dödsångest kan ägna stor tid åt att grubbla över döden eller göra allt för att undvika att prata om den. De flesta känner rädsla eller stress inför döden vid någon tidpunkt i livet, men dödsångest blir ett problem först när den hindrar dig från att leva ditt liv fullt ut.
Dödsångest är i korthet en onormal rädsla för att dö. En person som lider av dödsångest blir rädd, ångestfylld eller oförmögen att fungera när hen tänker på, talar om, läser om, ser på tv eller på annat sätt hör eller upplever något som har med döden att göra.
Enligt doktor Robert Langs, MD, i hans artikel "Three Forms of Death Anxiety", publicerad på European Society for Communicative Psychotherapys webbplats, finns det tre former av dödsångest: rovdjursdödsångest, predationsdödsångest och existentiell dödsångest.
Symptomen varierar från person till person men kan bland annat innefatta:
Dr Langs beskriver att rovdjursdödsångest utlöser stressreaktioner av typen kamp eller flykt, liknande de som aktiveras när man attackeras eller hotas. Kroppen reagerar alltså som om döden vore ett omedelbart, fysiskt hot.
Predationsdödsångest uppstår när en person skadar någon annan, oavsett om det sker oavsiktligt eller medvetet. Den främsta reaktionen är självskadeande beteenden eller beslut. Dessa beteenden bottnar i skuldkänslor över att ha vållat en annan människa skada, och kan leda till att personen bestraffar sig själv på olika sätt.
Dr Langs kallar existentiell dödsångest för "den mest kraftfulla formen av dödsångest". Denna form bygger på vetskapen om att man en dag kommer att dö. Personen är medveten om och förutser sin egen död, vilket kan göra planering inför döden – exempelvis testamente, begravning och efterlämnade frågor – till en överväldigande och ångestladdad aktivitet.
Enligt Encyclopedia of Death and Dying upplever de flesta människor en låg till måttlig nivå av dödsångest under livets gång. Personer med psykiska och emotionella besvär verkar dock ha en högre nivå av dödsångest än personer utan sådana besvär. Kvinnor rapporterar generellt högre nivåer än män, och intressant nog tycks äldre människor ha mindre dödsångest än yngre – möjligen beroende på att de har haft mer tid att bearbeta tanken på döden.
Om dödsångesten börjar styra ditt vardagliga liv, hindrar dig från att umgås, arbeta eller sova kan det vara klokt att söka stöd hos en psykolog, terapeut eller läkare. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och andra samtalsbehandlingar har visat god effekt vid behandling av dödsrelaterad ångest.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online