Den där känslan av skräck som drabbar oss när rädslan tar över kan utlösas av en läskig film eller en verkligt farlig situation. Oavsett orsak reagerar kroppen på ett särskilt sätt för att hjälpa oss att hantera hotet. Ett av de mindre uppenbart användbara sätten som kroppen hanterar rädsla på är att täcka huden med gåshud – men precis som med allt annat finns det en vetenskaplig förklaring bakom detta fascinerande fenomen.
Ordet "gåshud" kommer från utseendet hos fjäderfä efter att det plockats – alltså kallt, fuktigt och täckt av små knölar. Eftersom samma iakttagelser kunde göras hos vilken fjäderfä som helst är det egentligen märkligt att just "gåshud" fastnade, när "kalkonhud" eller "ankanud" skulle varit lika träffande. Intressant nog har andra engelsktalande länder sina egna varianter av uttrycket, till exempel "goosepimples" eller "gooseflesh", men gåsdelen förblir oförändrad i alla versioner.
Den fysiska förklaringen bakom de små knölarna som uppstår på huden när du fryser eller blir rädd går tillbaka till den tid då våra förfäder hade tjocka pälsar över hela kroppen. När dessa tidiga människor blev kalla drogs små muskler i huden ihop så att enskilda hårstrån reste sig. Detta fångade ett isolerande lager luft i pälsen och höll kroppen varm – en smart överlevnadsfunktion som fortfarande sitter i vår biologi.
En teori om varför människor får gåshud när de blir rädda har vuxit fram ur studier av däggdjur. När ett däggdjur attackeras reser det ofta håren på ryggen och böjer ryggen för att se större och mindre lättfångad ut. Detta förhistoriska svar på fara tros ligga bakom gåshuden även idag.
En annan teori är att gåshud helt enkelt är en del av den emotionella reaktionen på en mycket stressande händelse. Chocken du upplever när du blir rädd får kroppen att producera hormonet adrenalin som förberedelse för att antingen slåss eller fly. Detta hormon skapar stresskänslan och får samtidigt musklerna att dra ihop sig, vilket ger upphov till gåshud.
Frigörandet av adrenalin leder till hormonella obalanser i kroppen som korrigeras genom muskelkontraktion och avslappning, vilket ökar blodcirkulationen och fördelningen av hormoner. Denna ökade muskelaktivitet orsakar fenomen som gåshud och frossa, som vi normalt förknippar med kyla.
Huden på vissa områden känns dessutom kall, eftersom blodet drar sig tillbaka mot kroppens vitala delar och huden själv kyls ner genom svettning. Tillsammans bidrar dessa reaktioner till den karakteristiska känslan av kalla, knottriga armar och ben när rädslan sätter igång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online