Ångest är en normal och ofta hälsosam reaktion på stressfyllda situationer – en av kroppens försvarsmekanismer som kan få oss att agera snabbt när vi befinner oss i fara. För många människor uppstår dock ångesten vid tillfällen då den egentligen inte behövs. När känslan blir långvarig och börjar störa vardagen, så att vanliga sysslor känns övermäktiga, talar man om ett ångestsyndrom. Panikattacker kan ibland följa med ångesten, men de skiljer sig något från den. En panikattack är ett akut anfall av momentan rädsla – en överväldigande känsla av skräck som kan utlösa illamående, yrsel och hjärtklappning. Den som drabbas av sådana episoder regelbundet bör söka medicinsk vård.
Enligt Anxiety Disorders Association of America (ADAA) är ångestsyndrom de vanligaste psykiska sjukdomarna i USA. Uppskattningsvis drabbas 40 miljoner vuxna amerikaner, och varje år läggs mer än 42 miljarder dollar på vårdkostnader. Ångest- och paniksyndrom efterliknar dessutom ofta symtomen hos kroppsliga sjukdomar, vilket gör dem svåra att identifiera.
En allmän känsla av oro, kronisk ängslan och stress klassificeras oftast som generaliserat ångestsyndrom (GAD). Oron som personen upplever är då större än situationen motiverar. Det kan handla om allt från realistiska bekymmer, som ekonomin eller ett hälsoproblem, till mer abstrakta farhågor, som en irrationell rädsla för en katastrof.
För personer med svår GAD kan tillståndet göra det svårt att fungera socialt eller behålla ett arbete. Rädslorna och oron kan hindra dem från att njuta av saker de tidigare tyckte om. I de flesta fall av GAD klarar dock personen av att upprätthålla en normal rutin och arbeta, även om vissa situationer kan skapa problem.
GAD ger också upphov till en rad kroppsliga symtom, bland annat trötthet, sömnlöshet, irritabilitet, muskelspänningar och mag-tarmbesvär.
Paniksymtomen är oftast lättare att känna igen, eftersom de kommer oväntat och är intensiva och omedelbara. De kroppsliga symtomen inkluderar yrsel, svettningar, hjärtklappning, stickningar i kroppen, dödsångest, bröstsmärta och andnöd. Det är en genomgripande skrämmande upplevelse när en stark känsla av skräck slår till helt plötsligt.
När panikattacken avtar – oftast efter bara några minuter – minskar symtomen i regel snabbt. Däremot finns det ofta en kvarvarande oro och rädsla för att attacken ska komma tillbaka. Ibland räcker den rädslan för att utlösa ett nytt anfall. Panikattacker förväxlas dessutom ofta med allvarliga medicinska tillstånd som hjärtinfarkt och stroke.
Det finns sällan någon snabb lösning på ångestsymtom. Många läkare anser att bästa behandlingen är en kombination av samtalsterapi och i vissa fall läkemedel. Det finns flera antidepressiva och ångestdämpande läkemedel som kan ta udden av besvären medan patienten lär sig beteendemässiga metoder för att minska sin ångest.
Aktiviteter som progressiv muskelavslappning, yoga, diafragmatisk andning och till och med hypnos är utmärkta verktyg för att lugna nerverna. Regelbunden motion och hälsosam kost – med undvikande av stora mängder socker och koffein – kan också göra stor skillnad.
Behandlingen av panikattacker liknar ofta den vid generaliserat ångestsyndrom. Läkemedel kan tas i samband med att en attack börjar för att dämpa dess intensitet. Det rekommenderas dock vanligtvis inte att förlita sig enbart på medicinering. Att förstå orsakerna bakom panikattackerna och lära sig hur kroppen hanterar stress innebär oftast ett samarbete med psykiater eller terapeut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online