Uppskattningsvis upplever de flesta människor en panikattack minst en eller två gånger under sin livstid. I vissa fall kan panikattacker dock bero på ett underliggande medicinskt tillstånd, och i sådana situationer är attackerna oftast vanligare. En korrekt diagnos är avgörande, eftersom behandling först kan sättas in när det bakomliggande tillståndet har identifierats.
Panikattacker är mindre vanliga än de flesta tror. Du har kanske fått höra uttrycket "få en panikattack" eller till och med sagt själv att du "får en panikattack", men i de flesta fall är sådana påståenden överdrifter. Termen "panikattack" används ofta felaktigt i vardagligt språk, vilket bidrar till missuppfattningar om hur sällsynta och allvarliga verkliga panikattacker är.
En panikattack innebär en överväldigande känsla av rädsla som yttrar sig fysiskt genom en rad symtom, bland annat ökad andning, ökad hjärtfrekvens, svettningar, yrsel eller svimmningskänsla, suddig syn samt muskelspänningar som följs av trötthet. Panikattacker är vanligast hos personer som lider av depression eller av ett ångest- eller paniksyndrom. Det har också visat sig att patienter med astma, hjärtsjukdom och medicinsk fetma är särskilt utsatta för panikattacker. Eftersom symtomen vid en panikattack liknar symtomen vid dessa tillstånd kan det dock vara svårt att avgöra om ett underliggande ångestsyndrom föreligger.
Symtomen under en panikattack kan skiljas från symtom som orsakas av en lung- eller hjärtsjukdom genom sitt förlopp. Under en panikattack byggs spänningar upp i många delar av kroppen, följt av extrem utmattning när spänningen släpper. Även om de specifika symtomen kan variera från person till person är de inte lokaliserade till en viss del av kroppen, vilket är ett viktigt kännetecken.
Panikattacker kan även drabba individer utan släkthistoria av paniksyndrom eller underliggande medicinskt tillstånd. Extrem stress och trauma kan utlösa panikattacker hos annars friska människor. Kvinnor löper dessutom större risk än män att drabbas av panikattacker.
Tidigare ansågs panik bero på nerver eller vara en reaktion på upplevd stress. Panik och ångest klassificerades senare som psykiska störningar och togs med i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). I takt med ökad medvetenhet och framsteg inom psykisk hälsa har vissa panik- och ångestsyndrom nu kommit att betraktas som medicinska tillstånd.
Att drabbas av en panikattack kan vara förkrossande, särskilt den första. Behandling av det medicinska tillstånd som ligger bakom attackerna – genom medicinering, terapi eller en kombination av båda – kan hjälpa till att minska attackernas svårighetsgrad och frekvens.
När du väl har upplevt en panikattack kan du omedvetet utlösa en ny enbart genom förväntansångest. Försök i stället att inte grunna på din senaste panikattack eller frukta nästa. Påminn dig om att du lika väl kan prata dig in i en panikattack som att du kan hjälpa dig själv att hantera en när den väl kommer.
Panikattacker kan ha många orsaker, från stress och trauma till underliggande medicinska tillstånd som astma, hjärtsjukdom eller ångestsyndrom. Att söka professionell hjälp för en korrekt diagnos är det första steget mot effektiv behandling. Med rätt stöd i form av medicinering, kognitiv beteendeterapi eller en kombination av båda kan de flesta minska både frekvensen och svårighetsgraden av sina panikattacker och återfå kontrollen över sitt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online