Fregoli-vanföreställningen, uppkallad efter den italienska skådespelaren och transformationskonstnären Leopoldo Fregoli, innebär den felaktiga och orubbliga övertygelsen att olika människor i omgivningen i själva verket är en och samma person som förändrar sitt utseende eller döljer sin verkliga identitet.
Till exempel kan en drabbad person bli övertygad om att postbudet som dyker upp varje morgon i själva verket är flera olika läkare eller andra personer i förklädnad, helt utan logisk grund för misstanken.
Fregoli-vanföreställningen förekommer framför allt hos patienter med schizofreni, men kan också ses vid andra psykossjukdomar, vid demenssjukdomar samt efter hjärnskador, exempelvis till följd av trauma eller epilepsi. Tillståndet betraktas ofta som motsatsen till Capgras-syndromet, där den drabbade istället tror att en närstående har ersatts av en identisk imitatör.
Begreppet har blivit allmänt erkänt långt utanför den kliniska världen och har skildrats i en rad olika medier, bland annat i böcker, tv-serier och filmer. Inom populärkulturen används vanföreställningen ofta som dramatiskt grepp för att skildra förföljelse och paranoia.
De första detaljerade kliniska noteringarna om syndromet gjordes enligt vissa uppgifter av Marc-Antoine Crocq i maj 1927. Upptäckten tillskrivs dock ofta felaktigt Courbon och Fail, vilkas publikationer från 1927 och 1928 om dubbla subjektiva vanföreställningar och deras kliniska och rättsmedicinska betydelse innehöll snarlika idéer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online