Allvarlig psykisk ohälsa uppstår sällan av en enda orsak. Ofta samverkar flera faktorer – biologiska, psykologiska och miljömässiga – innan en person utvecklar ett svårt psykiatriskt tillstånd. Här går vi igenom de vanligaste bidragande orsakerna.
Vissa psykiska sjukdomar, som schizofreni och bipolär sjukdom, har en stark ärftlig komponent. Om det finns psykisk ohälsa i familjen ökar risken för att även utveckla ett liknande tillstånd – men ärftlighet betyder inte att det är oundvikligt.
Händelser under fosterutvecklingen kan spela roll. Infektioner hos den gravida, undernäring eller exponering för gifter och vissa substanser kan öka risken för att barnet senare i livet utvecklar en psykisk sjukdom.
Ett allvarligt huvudtrauma kan skada hjärnans ömtåliga strukturer och störa dess normala funktion. Detta kan leda till en rad olika problem med den psykiska hälsan, inklusive personlighetsförändringar och psykotiska symtom.
Barn som utsätts för allvarliga trauman – exempelvis fysiskt eller sexuellt våld, försummelse eller som bevittnar skräckinjagande händelser – löper förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Tidiga relationer och trygghet är avgörande för den emotionella utvecklingen.
Långvarigt missbruk, särskilt av substanser som påverkar hjärnans kemi, kan utlösa psykiska problem. Vissa droger kan framkalla psykossymtom, vanföreställningar och hallucinationer, både under pågående bruk och vid abstinens.
Vissa medicinska tillstånd kan ge symtom som liknar psykisk sjukdom. Exempel är sköldkörtelrubbningar, brist på vitaminer (som B12) samt vissa neurologiska sjukdomar. Därför gör läkare ofta fysiska undersökningar och blodprov när psykiska symtom utreds.
Kronisk och överväldigande stress – till exempel långvarig fattigdom, återkommande övergrepp eller dramatiska livshändelser – kan i värsta fall leda till ett psykossammanbrott eller andra allvarliga psykiatriska tillstånd. Stresshantering och stöd från omgivningen är viktiga skyddsfaktorer.
I de flesta fall är det samverkan mellan flera faktorer som ligger bakom svår psykisk ohälsa: en genetisk sårbarhet i kombination med miljöfaktorer, livsstil och livshändelser. Man talar ofta om en så kallad stress–sårbarhetsmodell, där arv och miljö tillsammans avgör risken.
Begreppet "galenskap" är i juridisk mening snarare en rättslig term än en medicinsk diagnos. Den används för att beskriva ett tillstånd av psykisk ohälsa där en person inte förmår förstå sina handlingar eller konsekvenserna av sitt beteende. Kriterierna och definitionerna varierar dessutom mellan olika länders rättssystem.
Inom vården används i stället medicinska diagnoser som schizofreni, bipolär sjukdom eller andra psykiatriska tillstånd. Med rätt behandling – exempelvis samtalsterapi, medicinering och socialt stöd – kan många personer med allvarlig psykisk ohälsa må bättre och leva ett fungerande liv. Söker du hjlp åt dig själv eller någon annan, kontakta vården eller en akutmottagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online