Känslomässiga eller psykologiska övergrepp definieras av den amerikanska organisationen National Coalition Against Domestic Violence som "systematiskt utövande av illvilliga och uttalade icke-fysiska handlingar mot en intim partner, ett barn eller en vuxen person i beroendeställning". Övergreppen kan förekomma med eller utan fysiskt eller sexuellt våld. Exempel på känslomässigt kränkande beteende är terrorisering, korrumperande eller uppmuntran till olämpligt beteende hos barn, att neka emotionell närvaro och respons samt att skämma ut eller nedvärdera offret. Självkänslan påverkas allvarligt och negativt av känslomässiga övergrepp på flera olika sätt.
Barn och vuxna som utsätts för känslomässiga övergrepp upplever ofta rädsla som en direkt konsekvens – rädsla för hot, förstås, men också rädsla inför nya situationer, nya människor eller rädsla för att våga ta chanser och prova nya saker. Offret kan ha fått höra om och om igen att ingen någonsin kommer att älska hen, eller att hen aldrig kommer att bli något. Resultatet blir ofta individer med låg självkänsla som drar sig från att bygga nära relationer, påbörja studier eller söka en bättre betald tjänst i arbetet.
En vanlig konsekvens av känslomässiga övergrepp är en djup känsla av värdelöshet. Den som utsatts kan undvika nya människor och miljöer eftersom hen känner sig ovärdig relationer, lycka och framgång. Personer som känner sig värdelösa löper ökad risk för självmordstankar, eftersom de upplever att livet saknar mening och att de har liten eller ingen koppling till andra människor. Den låga självkänslan gör dem dessutom mer sårbara för riskfyllda beteenden som drog- och alkoholmissbruk samt promiskuöst sexliv.
Offer för känslomässiga övergrepp känner ofta att det inte finns någon väg ut ur situationen. Det beror delvis på att förövaren aktivt får offret att tro att hen inte kan lämna relationen, men också på att offrets självkänsla brutits ner så pass mycket att hen inte tror sig kunna klara av något på egen hand. Detta skapar en stark känsla av hopplöshet. Hoppet om att livet ska bli bättre går förlorat – både när det gäller den pågående situationen med övergreppen och när det gäller framtiden i stort.
Den som utsatts för känslomässiga övergrepp kan ha begränsad förmåga att hantera motgångar på ett sunt sätt. En god hanteringsförmåga bygger på ett hälsosamt perspektiv och fungerande resonemangsförmåga – förmågor som känslomässiga övergrepp bryter ner över tid. Det finns även en förhöjd risk att hamna i nya kränkande relationer. Kvinnor som utsatts tenderar exempelvis att återigen hamna i relationer med kränkande män, och barn som vuxit upp med känslomässiga övergrepp riskerar som vuxna att själva hamna i – eller utöva – känslomässiga övergrepp, drivena av sina egna osäkerheter.
Om du eller någon i din närhet utsätts för känslomässiga övergrepp är det viktigt att söka hjälp. Stöd finns bland annat via socialtjänsten, kvinnojourer och skyddade boenden, samt via telefonlinjer som Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) i Sverige.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online