Att hitta rätt mentalvård kan kännas överväldigande, men det finns flera vägar in i vården: via telefon, genom sökningar på internet eller genom att besöka en mottagning direkt. Tänk på att den som behöver vård inte alltid är den som själv söker hjälp – även anhöriga och närstående kan ta kontakt, och det finns särskilda stödtjänster för dem som vårdar eller stöttar en person med psykisk ohälsa.
Beslutet att söka hjälp påverkas ibland av fördomar och stigma, och för den som mår dåligt kan själva kontakten med en vårdgivare kännas som ett stort hinder av många olika skäl. Om du upplever barriärer eller känner dig felaktigt bemött kan du vända dig till en tillsynsmyndighet – exempelvis Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Sverige, eller motsvarande folkhälsomyndigheter och organ för medborgerliga rättigheter i andra länder.
Börja med att kontakta en informationslinje. Många regioner finansierar telefontjänster som ger information om tillgänglig vård – i Sverige svarar 1177 Vårdguiden dygnet runt och kan hänvisa dig vidare till psykiatrisk öppenvård nära dig, medan USA exempelvis har informationsnumret 211. Dina frågor kan oftast ställas anonymt. Saknar du telefon kan ditt folkbibliotek hjälpa dig att ringa lokalsamtal, och datorer med internetuppkoppling erbjuds ofta efter att du ansökt om lånekort.
Skapa en lista med frågor att ställa till vårdgivaren innan du ringer mottagningen och bokar tid. Behöver du akut hjälp – exempelvis vid missbruk och avgiftning, trauma eller suicidtankar – ska du genast ringa nödnumret: 112 i Sverige och övriga EU, 911 i USA. Sjukhusens akutmottagningar är bemannade dygnet runt för psykiatriska akutsituationer. Verksamheter inom psykiatrisk öppenvård, som samtalsterapi och kuratorsbesök, tar emot patienter på bokad tid – och räkna med att fler besök ofta behövs efter det första samtalet.
Leta efter en terapeut som passar utifrån geografiskt läge, specialistområde och typ av verksamhet. Om tiderna inte fungerar i din vardag minskar motivationen att fortsätta, så välj gärna någon som kan anpassa sig efter ditt schema. Exempel på olika typer av terapeuter är beroendeterapeuter, konstterapeuter, par- och familjereterapeuter, psykiatriska sjuksköterskor och psykologer. Känner du efter ett eller två besök att matchen inte är rätt, be om remiss eller tips på en annan typ av terapeut eller en mer tillgänglig mottagning.
Att söka hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet. Ta det ett steg i taget, luta dig mot personer du litar på och kom ihåg att det alltid finns någon att prata med – dygnet runt, året om.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online