Överföring, även känd som projektion, är en process där patienter projicerar sina känslor och drivkrafter på sin terapeut. Med tiden börjar de tro att de känner terapeuten mycket bättre än vad som faktiskt är möjligt. Fenomenet är vanligt inom psykiatrin och spelar en viktig roll i den terapeutiska processen – både positivt och negativt.
När en person bygger upp ett förtroendefullt förhållande till sin psykiater utvecklas en anknytning som liknar den som normalt formas till primära vårdgivare under uppväxten. I ett terapeutiskt sammanhang kan detta vara mycket värdefullt, eftersom patienten kanske för första gången i livet lär sig att lita på andra människor.
Överföring börjar nästan alltid hos en klient som har en osäker eller bristande anknytning till sina primära vårdgivare. Terapeuten blir då ofta den första personen i patientens liv som visar genuin omsorg och accepterar hen villkorslöst.
Ju mer förtroende patienten känner för terapeuten, desto mer öppnar hen sig. Och ju mer som delas, desto starkare blir den känslomässiga närheten till terapeuten.
Överföring kan dock bli farlig. Den negativa sidan av anknytningen uppstår när patienten inte längre kan skilja mellan den nuvarande situationen och tidigare traumatiska händelser. Patienten börjar då associera terapeuten med andra personer från tidigare relationer och projicerar all vrede, hat, rädsla och andra smärtsamma känslor på terapeuten. I värsta fall kan patienten till och med skylla terapeuten för sina egna problem.
Erfarna terapeuter är medvetna om överföringsfenomenet och använder det ofta som ett verktyg i behandlingen. Genom att hjälpa patienten att se sambandet mellan gamla relationsmönster och nuvarande känslor kan överföringen bli en väg till djupare självinsikt och läkning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online