Elektrokonvulsiv terapi (ECT) kan vara ett effektivt behandlingsalternativ vid depression när både läkemedel och samtalsterapi har visat sig otillräckliga. En vanlig biverkning är dock minnesförlust, och vissa patienter rapporterar att de saknar minnesbilder från månader eller till och med år av sitt liv. En faktor som påverkar graden av minnesförlust är hur de anfallsutlösande elektroderna placeras på patientens hårbotten. Om du överväger ECT är det viktigt att känna till skillnaderna mellan unipolär och bipolär elektrodplacering.
ECT har visat sig effektiv vid behandling av bipolar sjukdom, schizofreni och tvångssyndrom (OCD), men den vanligaste indikationen idag är behandlingsresistent depression. "Behandlingsresistent" avser en depression som inte svarat på traditionell samtalsterapi eller antidepressiva läkemedel. ECT kan även användas som förstahandsbehandling vid svår depression med suicidtankar eller förekomst av psykos. Suicidnära patienter har upplevt symtomlindring efter så få som en enda ECT-behandling.
"Unipolär" innebär att elektroderna endast placeras på patientens högra tinning innan det elektriska anfallet utlöses. Unipolär ECT är effektiv för att begränsa minnesförlust, men har visat sig mindre effektiv vid behandling av depression. Ett sätt att öka behandlingseffekten är att höja den elektriska stimulans som leds genom den ensamma elektroden. Unipolär behandling ges ibland med upp till sex gånger anfallströskeln, det vill säga den mängd el som krävs för att utlösa ett epileptiskt anfall.
Bipolär placering, som visats vara mer effektiv vid behandling av depression men också mer benägen att orsaka minnesförlust, är standardmetoden för ECT i USA och Storbritannien. Det finns två typer av bilateral placering: bifrontal och bitemporal. Vid bifrontal placering sätts elektroderna på pannans framsida, medan de vid bitemporal placering placeras på tinningarna. Bilateral ECT kräver sex gånger mindre energi än unilateral för att uppnå samma resultat, vilket fått forskare att ifrågasätta den kognitiva fördelen hos unipolär terapi.
ECT fungerar genom att utlösa ett anfall som varar i minst 15 sekunder. Många tänker på de vilda "chockterapiscenerna" från årtionden gamla filmer, men modern ECT utförs i narkos med hjälp av muskelavslappnande medel. Patienten är helt medvetslös under behandlingen. Vissa läkare använder "fast dos", alltså samma elektriska stimulans för alla patienter, men många titrerar dosen utifrån patientens längd, vikt och ålder. Fråga alltid din läkare vilken metod som används.
I slutändan behöver du tillsammans med din läkare väga fördelarna och nackdelarna med bipolär respektive unipolär ECT för att kunna fatta det bästa beslutet för en individualiserad behandling. Vid svår suicidal depression kan bipolär ECT ge snabbare lindring, och den ökade risken för minnesstörningar kan då kännas väl motiverad när livet står på spel. Valet mellan högvolts-unipolär eller lågvolts-bipolär behandling beror på dina individuella symtom och önskade behandlingsresultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online