Beteendemodifieringsteorin, som utvecklades av B.F. Skinner (1904–1990), är ett enkelt och i grunden förenklat sätt att betrakta människolivet. Behaviorismen bygger på betingning, det vill säga att hjärnan kopplar samman två eller flera händelseförlopp så att det ena automatiskt utlöser det andra. Enkelt förklarat belönas önskade handlingar tills individen förknippar positiva handlingar med belöningen. Personen har då blivit betingad att tycka om och upprepa de önskade handlingarna, eftersom de automatiskt kopplas till en behaglig belöning.
Skinner utgick från att darwinismen var korrekt och att människan genom evolutionen formats till en varelse som drivs av överlevnad – att undvika smärta och söka njutning. Människan ses i detta perspektiv i grunden som en komplex maskin som är förutsägbar och lätt att programmera.
Den mest radikala aspekten av Skinners synsätt är att det förkastar den mänskliga fria viljan och istället hävdar att människan endast är en samling nervändar. Detta är roten till samtliga invändningar mot den behavioristiska skolan, eftersom hela teorin vilar på idén att mänskligt beteende helt styrs av yttre faktorer.
Enligt den behavioristiska idén är sinnet inget annat än en njutningssökande anordning. Det finns ingen verklig resonemangsprocess – endast styrkan i ens begär. Detta har varit en av de mest seglivade kritikpunkterna mot behaviorismen, eftersom Skinner förnekade att någon människa skulle handla av någon annan anledning än att undvika smärta eller uppnå njutning.
Med tanke på ovanstående finns det, ur ett behavioristiskt perspektiv, ingen dygd. Njutning och smärta blir de enda kriterierna för goda eller dåliga handlingar. Därför bygger behaviorismen på att belöna goda handlingar och bestraffa dåliga. Dessa belöningar och bestraffningar påverkar inte den fria viljan (eftersom den inte existerar enligt teorin), utan programmerar den mänskliga organismen att reagera positivt på önskat beteende och negativt på oönskat beteende.
Allt detta innebär att det måste finnas en instans som bestämmer vilka handlingar som är önskvärda och vilka som inte är det. Detta beslut verkställs sedan genom lämplig betingning. Skinner menade att den moderna vetenskapen var den verkliga avgöraren av vad som är gott eller ont – en ståndpunkt som kritiker anser öppnar dörren för auktoritärt tänkande och manipulativ social kontroll.
Skepticismen mot behaviorismen ledde senare till framväxten av kognitiv psykologi, som återigen lyfte fram tankens roll, medvetandet och den mänskliga förmågan till självständigt resonemang. Kritikerna menar att Skinners modell, trots sina praktiska tillämpningar inom exempelvis pedagogik och beteendeterapi, reducerar människan till en reaktiv organism och förbiser de djupare motiv som verkligen driver mänskligt handlande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online