
SSRI och SNRI är två olika klasser av antidepressiva läkemedel. Även om SSRI är den mest förskrivna av de två, hävdar vissa att SNRI fungerar bättre vid svår depression – men att biverkningarna då kan bli värre. Här går vi igenom hur båda läkemedelsgrupperna fungerar och vad som skiljer dem åt.
I hjärnan finns tre signalsubstanser som spelar en central roll vid depression: serotonin, dopamin och noradrenalin. När nivåerna av dessa är låga, eller när balansen mellan dem störs, kan depressiva symtom uppstå. SSRI och SNRI motverkar detta genom att antingen öka mängden av en signalsubstans eller genom att hindra kroppen från att ta upp dem igen för snabbt.
SSRI-verkan riktar sig mot serotonin, den signalsubstans som ofta kallas "humörsubstansen". Kroppen bryter naturligt ner serotonin genom en process som kallas återupptag. SSRI hämmar – det vill säga saktar ner eller stoppar – detta återupptag, vilket gör att mer serotonin finns tillgängligt i hjärnan under längre tid. Vanliga exempel på SSRI-preparat är fluoxetin (Prozac), sertralin och escitalopram.
SNRI påverkar två signalsubstanser i stället för en: både serotonin och noradrenalin. Precis som SSRI hämmar SNRI återupptaget av serotonin, men dessutom minskar det återupptaget av noradrenalin – en signalsubstans som bland annat kopplas till energi och vakenhet. Kända SNRI-preparat är venlafaxin (Efexor) och duloxetin (Cymbalta).
Serotonin anses påverka humöret, medan noradrenalin tros ha betydelse för energinivå och vakenhet. Eftersom SNRI verkar på båda dessa signalsubstanser anser vissa att de är mer effektiva vid behandling av depression, särskilt när trötthet och bristande driv är framträdande symtom. Samtidigt svarar varje patient olika på medicinering, och en del upplever att biverkningarna av SNRI – till exempel illamående, svettningar och ökad puls – är besvärligare än de som SSRI ger.
Det bästa sättet att ta reda på vilket läkemedel som passar just dig – SSRI, SNRI eller något annat – är att rådfråga en läkare. Vid ett besök kan ni tillsammans bedöma dina symtom, din sjukdomshistoria och dina behov. Det kan till och med visa sig att en helt annan typ av behandling passar bättre, eller att medicinering inte behövs alls. Kom ihåg att aldrig starta, byta eller avbryta antidepressiv medicinering på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online