Humanistisk rådgivning syftar till att hjälpa klienten att göra egna, medvetna val. Denna form av rådgivning ger klienten så stor frihet som möjligt att vara sig själv i samtalssituationen. Rådgivarens roll är att acceptera klienten som hen är och vägleda hen att betrakta sina val objektivt – aldrig att pådyvla lösningar eller styra beteendet i en bestämd riktning.
Humanistisk rådgivning bygger på tre centrala tekniker: aktivt lyssnande, gestalttekniker och icke-konfronterande, öppna frågor. Nedan går vi igenom hur varje teknik fungerar i praktiken.
Aktivt lyssnande hjälper klienten att identifiera sina egna tankar och känslor genom att rådgivaren sammanfattar innehållet eller undertonen i det som sägs. Om klienten till exempel berättar att hen känt sig okreativ på senare tid kan rådgivaren kommentera: "Du går verkligen igenom en torrperiod" eller "Det måste vara frustrerande att sakna idéer när du vill skapa."
Detta ger klienten en känsla av att bli sedd – rådgivaren ser, förstår och accepterar vem hen verkligen är – samtidigt som det sätter konkreta ord på upplevelsen. I många fall stärker detta klientens förmåga att känna igen och benämna sina egna känslor även utanför terapirummet.
När rådgivare använder aktivt lyssnande bör de vara noga med att formulera om det känslomässiga innehållet med egna ord i stället för att upprepa det ordagrant. En exakt upprepning kan lätt uppfattas som nonchalant eller som att rådgivaren "inte lyssnar på riktigt".
Gestalttekniker är en gren inom humanistisk rådgivning som syftar till att hjälpa klienten att integrera sina tankar, känslor och erfarenheter, så att beteendet kommer i samklang med de egna värderingarna och känslorna. Bland de vanligaste gestaltteknikerna återfinns fri association och psykodrama.
Vid fri association uppmanas klienten att säga det första ord eller den första fras som spontant dyker upp i huvudet som svar på ett givet ord, en fras eller en ofullständig mening. Tekniken hjälper till att blottlägga undermedvetna tankebanor och känslomönster.
Psykodrama innebär att klienten för en dialog med olika aspekter av sitt jag, exempelvis det inre barnet. Klienten kan uppmanas att växla mellan två stolar för att tala ur respektive aspekts perspektiv, eller att skriva ned dialoger mellan dessa delar. På så sätt blir inre konflikter synliga och hanterbara.
Att ställa öppna frågor hjälper klienten att fördjupa sig i sina egna tankar kring ett ämne. Frågorna ger en utgångspunkt för djupare eftertanke utan att rådgivaren uttrycker sin egen åsikt, vilket annars riskerar att påverka klienten i fel riktning.
Ett bra öppet kräver att klienten säger mer än bara "ja" eller "nej", och undviker formuleringar som styr hen mot ett visst svar. Exempel på effektiva öppna frågor är:
Däremot bör frågor som "Gör dig det arg?" eller "Tror du inte att du borde besöka en vän i stället?" undvikas. Sådana frågor antyder redan ett svar eller erbjuder en färdig lösning, i stället för att hjälpa klienten att finna sin egen väg framåt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online