Även om Celexa och Lexapro liknar varandra är de två olika läkemedel. Lexapro är en vidareutvecklad version av Celexa som anses vara mer effektiv. Båda tillhör gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), men de skiljer sig åt i sammansättning, verkan och biverkningsprofil.
Det danska läkemedelsföretaget Lundbeck utvecklade Celexa 1989 för behandling av svår depression. När patentet gick ut 2003 blev läkemedlet tillgängligt som generikum. Redan 1997 hade Lundbeck dock tagit fram en ny formulering som fick namnet Lexapro. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände Lexapro för behandling av svår depression år 2002, och ett år senare även för generaliserat ångestsyndrom.
Den viktigaste kemiska skillnaden ligger i molekylernas uppbyggnad. Lexapro innehåller endast den aktiva formen av citalopram – en så kallad ren enantiomer – medan Celexa är en blandning av escitalopram och R-citalopram. Studier har visat att R-citalopram kan minska bindningen av escitalopram till serotonintransportören i hjärnan. Därför bedöms Lexapro vara mer potent i lägre doser, eftersom hela dess verkan kommer från den aktiva beståndsdelen.
Både Lexapro och Celexa ordineras främst vid svår depression och ångesttillstånd. Celexa har dock även använts vid behandling av kroppsdysmorfisk störning, ett tillstånd där personen har en störd bild av sitt eget utseende. Laboratoriestudier tyder på att Lexapro är mer tolererbart och har en bättre effekt än Celexa, vilket gör det till ett ofta föredraget alternativ vid nyinsättning av behandling.
Celexas kända biverkningar inkluderar trötthet, torr mun, hallucinationer, ökat svettande, darrningar, suddig syn, huvudvärk, sömnlöshet, illamående, sömnstörningar, yrsel, diarré, blodtrycksförändringar samt ökad anorgasmi hos kvinnor och impotensproblem hos män.
Lexapro delar flera av dessa biverkningar men har även andra, bland annat stela muskler, oregelbunden hjärtrytm, svettningar, hög feber, överaktiva reflexer, koncentrationssvårigheter, nedsatt koordination, krampanfall, minnesproblem, ytlig andning, svaghet, förvirring, aptitlöshet, kräkningar, ostadighet, dåsighet, magbesvär, ringningar i öronen, viktförändringar, anorgasmi och gäspningar. Vid allvarliga symtom som feber, kramper eller oregelbunden puls bör man omedelbart kontakta vården.
Johannesört ska användas med stor försiktighet – och endast under läkares övervakning – tillsammans med Celexa eller Lexapro, eftersom kombinationen kan öka risken för allvarliga biverkningar. Du bör inte ta MAO-hämmare samtidigt med något av dessa läkemedel. Undvik MAO-hämmare i minst två veckor före och två veckor efter påbörjad eller avslutad behandling med Celexa eller Lexapro. Diskutera alltid din fullständiga medicinlista med din läkare innan behandlingen inleds.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online