Målsättning i terapi med barn: En guide för bättre behandlingsresultat

Att sätta mål tillsammans med barn som deltar i terapi är en viktig del av behandlingsprocessen. Att kunna hjälpa barn att formulera realistiska och åldersanpassade mål ger dem en grund för lärande och ger den som arbetar med barnet värdefulla verktyg för att maximera nyttan av terapin.

Utvecklingsstadier

Att arbeta med barn innebär egna utmaningar, eftersom barn fortfarande håller på att utvecklas fysiskt, mentalt och emotionellt. Psykiatern Erik Erikson definierade redan 1956 stadierna för social och emotionell utveckling. Att förstå var ett barn befinner sig utvecklingsmässigt gör det möjligt att fastställa lämpliga och realistiska mål för terapin.

Utveckling och målsättning

Om ett barn misslyckas med att bemästra ett visst utvecklingsstadium kan det hindra förmågan att klara efterföljande stadier. Ett femårigt barn som exempelvis inte vill umgås med andra barn riskerar att få svårigheter i skolan, vilket kan skada dess känsla av kompetens och leda till problem med ångest eller depression. En stor del av målsättningsarbetet i terapi med barn handlar därför om att hjälpa dem att återupparbeta ett stadium de inte lyckades bemästra vid rätt tidpunkt.

Kognitiva förmågor

Utöver den sociala och emotionella utvecklingen finns även kognitiva utvecklingsstadier, formulerade av barnpsykologiprofessorn Jean Piaget. Från att lära sig objektspermanens – förståelsen att ett objekt fortsätter existera även när det försvinner ur sikte – till att utveckla förmågan att tänka abstrakt och besvara hypotetiska "tänk om"-frågor: dessa förändringar kan ske snabbt och ofta överlappar varandra. Att förstå hur kognitionen utvecklas i takt med att barnet blir äldre är avgörande för en lyckad målsättning.

Kognitiv utveckling och val av metod

Med grundläggande kunskap om barns kognitiva utveckling blir det tydligt hur arbetet med ett yngre barn skiljer sig från arbetet med ett äldre barn. Hos mycket små barn kan lekterapi eller konstterapi vara ett mer effektivt tillvägagångssätt än traditionell samtalsbehandling. Det är också viktigt att ta hänsyn till eventuella utvecklingsförseningar eller inlärningssvårigheter – ett barn kan vara tolv år gammalt men ha en kognitiv förmåga som motsvarar ett åttaårigt barn.

Barnets och nätverkets delaktighet

När mål ska utvecklas specifikt för ett enskilt barn är de viktigaste informationskällorna de personer som redan arbetar med barnet. Kliniska intervjuer med föräldrar och lärare hjälper till att samla in värdefull information inför målsättningen. Att låta barnet själv bidra så mycket som möjligt ökar dess engagemang i behandlingen. Att ge barn inflytande över sina egna mål garanterar inte framgång, men det skapar bästa möjliga start för alla som är involverade i barnets behandling.