Uppmärksamhetsstörning (ADD), även känd som ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), visar sig vanligtvis hos barn i skolåldern. Även om den exakta orsaken är okänd verkar störningen vara ärftlig. De vanligaste tecknen på ADD inkluderar ouppmärksamhet, impulsivitet, hyperaktivitet, glömska, lättdistraherbarhet, överdrivet pratande och oorganiserat beteende.
Ett flertal läkemedel har visat sig framgångsrika för att behandla ADD, men vissa naturliga medel – som koffein – kan också vara användbara. Forskningsstudier har visat blandade resultat, men de flesta har varit uppmuntrande.
Den vanligaste behandlingen för ADD är syntetiska stimulerande läkemedel, såsom Ritalin (metylfenidat) samt preparat från amfetamin- och dextroamfetamingrupperna. Koffein är ett naturligt stimulerande ämne, och logiken säger därför att koffein borde kunna fungera lika effektivt som de syntetiska läkemedlen. Vissa studier tyder dessutom på att en kombination av syntetiska läkemedel och koffein kan vara effektiv.
Koffein och traditionella ADD-läkemedel tycks påverka hjärnan på liknande sätt. Båda minskar blodflödet till hjärnan, stimulerar frisättningen av dopamin och aktiverar noradrenalin. Koffein stimulerar centrala nervsystemet, och hos barn med ADD hjälper detta dem att koncentrera sig och behålla fokus på uppgifter.
Låga doser verkar fungera bäst för barn, och många studier har visat att koffein är jämförbart med metylfenidat vid låga doser. Det finns ingen standardiserad rekommendation för koffeindosering hos barn med ADD; den säkra övre gränsen för barn är två och en halv milligram koffein per kilo kroppsvikt.
Barn som använder höga doser av syntetiska ADD-läkemedel kanske inte drar nytta av att byta helt till koffein, eftersom högre doser koffein inte verkar vara lika effektiva för att kontrollera symtomen. Ett alternativ kan vara att minska läkemedelsdosen samtidigt som man kompletterar med viss mängd koffein.
Koffein och andra stimulantia skapar en paradoxal effekt hos barn med ADD: de ökar koncentrationsförmågan och minskar överdriven motorisk aktivitet. Hos personer utan ADD skulle koffein snarare ha motsatt effekt. Dessutom kan koffein i höga doser förvärra ilskna utbrott hos barn, vilket är något att hålla utkik efter.
Koffein är inte helt frikt från biverkningar. Vanliga problem vid koffeinanvändning hos barn inkluderar sömnsvårigheter, rastlöshet, magbesvär, ökad urinering, högt blodtryck samt abstinensbesvär vid utsättning. Den utbredda myten om att koffein skulle hämma barns tillväxt stämmer dock inte.
Vissa studier indikerar att ADD går i remission när barn växer upp, men det finns spekulationer om att vuxna helt enkelt har lärt sig att själva dosera koffein när symtomen gör sig påminda. En person med ADD kan exempelvis gå till jobbet varje dag bara för att mötas av tråkigt datorarbete, och har då lärt sig att ta en kopp kaffe på vägen till kontoret för att kunna fokusera. Vuxna har många strategier för att hantera den här typen av problem, och koffeinintag är definitivt en av dem.
Innan du överväger koffein som komplement till eller ersättning för ordinerad medicin bör du alltid rådfråga barnets läkare. Endast en legitimerad vårdgivare kan bedöma vad som är bäst för ditt barn utifrån dess specifika symtom och hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online