Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapiform som fokuserar på tankar snarare än känslor och har använts i över 40 år för att behandla fobier, ångest och depression. Under det senaste decenniet har KBT-terapeuter börjat tillämpa sina metoder även vid behandling av uppmärksamhetsstörning (ADD) och hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD).
ADHD är en neurobiologisk utvecklingsstörning som fick sitt namn under 1970-talet. Den amerikanska psykiatriföreningen (American Psychiatric Association) definierar tillståndet som ett "ihållande mönster av ouppmärksamhet eller hyperaktivitet". Tre till fem procent av alla barn i USA uppvisar symtom på ADHD, och cirka 40 procent av barnen med diagnosen fortsätter att ha besvär även i vuxen ålder. Pojkar diagnostiseras dubbelt så ofta som flickor.
Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke är typiska varningstecken på ADHD rastlöshet, onödigt mycket pratat, ofärdiga arbetsuppgifter samt svårigheter att lyssna på instruktioner och uppmärksamma detaljer.
ADHD behandlas vanligtvis med stimulerande läkemedel som Ritalin, Adderall eller Dexedrine – preparat som minskar hyperaktiviteten och förlänger koncentrationsförmågan. Läkare rekommenderar dock kompletterande insatser utöver medicinering: barn med ADHD placeras ofta i specialanpassade klassrum, får extra stöd utanför den ordinarie skolgången och kan numera även behandlas med kognitiv beteendeterapi.
Symtomen på ADHD utgör ofta allvarliga hinder i patientens vardag. Som en följd av detta kan personen med diagnosen utveckla negativ självbild och ångest, vilket i sin tur förvärrar de ursprungliga symtomen. Kognitiv beteendeterapi hjälper patienten att identifiera och kontrollera negativa tankemönster samt att förstå att synen på sig själv påverkar hur man samspelar med omvärlden. Målet med KBT är att visa patienten att dessa tankemönster går att förändra – och därefter aktivt arbeta med att förändra dem.
Personer med ADHD hamnar ofta i återkommande, destruktiva sätt att tänka kring sig själva. Vanliga exempel är:
Allt-eller-inget-tänkande: allt som inte blir perfekt uppfattas som ett totalt misslyckande.
Övergeneralisering: enskilda motgångar tolkas som delar av ett oföränderligt negativt mönster.
Social misstanksamhet: patienten tror sig alltid bli negativt bedömd av andra.
Framtidspanik: misslyckande förutses redan innan en händelse inträffat.
Idealiserande tänkande: en fixering vid hur saker och ting borde vara, i stället för hur de är eller skulle kunna bli.
Jämförelsetänkande: patienten mäter sig ständigt mot andra människor.
Överdrivet personligt ansvarstagande: man tar på sig mer skuld och ansvar än nödvändigt.
Även om kognitiv beteendeterapi inte kan ersätta medicinering visade en studie från Boston år 2005 att KBT i kombination med läkemedel ger en avsevärt bättre effekt än enbart medicinering. KBT är generellt en snabbverkande psykoterapiform – både terapeuter och patienter rapporterar ofta mätbara förbättringar efter 12 till 15 sessioner à en timme.
För den som söker en KBT-terapeut för ADHD-behandling är det viktigt att välja en specialist med utbildning och erfarenhet inom just detta område, eftersom många kognitiva terapeuter ännu inte har arbetat med denna relativt nya tillämpning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online