
Beteendeförändring är samtidigt en av de mest kontroversiella behandlingsformerna inom psykisk ohälsa och en av de minst förstådda. Metoden bygger på behaviorismen – en psykologisk teori som hävdar att allt människor gör bör betraktas som beteende, och som därmed kan påverkas och styras. För att lösa problem som rökning, överätning, våld, alkoholism och drogmissbruk kan beteendeförändring tillämpas i en strikt kontrollerad miljö. Läs vidare för att lära dig mer om hur metoden fungerar i praktiken.
Inom behaviorismen ses känslor som ett beteende i samma utsträckning som konkreta handlingar. Det innebär att både ångest och depression kan behandlas med samma principer som exempelvis rökvanor. Grundidén är enkelt uttryckt att negativa beteenden kan ersättas genom systematisk användning av belöningar och konsekvenser.
Identifiera tydligt vilket beteende som behöver åtgärdas. Det kan vara något så enkelt som att äta för mycket eller röka cigaretter, eller betydligt mer komplext som extrem ångest eller depression.
Fundera på varför patienten ägnar sig åt det negativa beteendet. Det kan bero på stress eller berusning, som vid alkoholism. Orsakerna kan också ha sitt ursprung i försvarsmekanismer – till exempel en patient som överäter när hon känner sig ensam eller nedstämd.
Använd en negativ stimulans varje gång patienten utför det negativa beteendet. Tyvärr har många oseriösa psykologer historiskt använt smärta som bestraffning, i vissa fall till och med elchocker. För att beteendeförändring ska fungera räcker det dock med något helt oskyldigt, som tjugo armhävningar eller att städa badrummet.
Tidpunkten är avgörande. Beteendeförändring ger betydligt bättre resultat när det negativa beteendet möts direkt av en negativ reaktion. En patient bör till exempel inte behöva göra 20 armhävningar tre timmar efter att ha rökt en cigarett. Det är därför en handledare oftast krävs för att behandlingsprogrammet ska fungera.
Ge en positiv stimulans när patienten lyckas undvika det negativa beteendet. Om han till exempel klarar sig utan cigaretter under ett helt dygn kan han belönas med en glass eller en bioutflykt. Det skapar en positiv association till att avstå från beteendet, samtidigt som en negativ association till själva beteendet förstärks.
Arbeta vidare med både positiva och negativa stimulanser tills patienten har brutit sitt gamla mönster. Det kan ta allt från några dagar till flera veckors terapi, beroende på beteendets svårighetsgrad och hur länge det funnits.
Beteendeförändring handlar i grunden om att koppla negativa konsekvenser till oönskade beteenden och positiva belöningar till önskade. Med tydliga mål, omedelbara reaktioner och en konsekvent handledare kan metoden ge varaktiga resultat – men den bör alltid användas etiskt och gärna under professionell ledning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online