I årtionden har människor trott att de kan förändra sin självbild och skapa ett bättre liv genom positivt tänkande och upprepning av positiva affirmationer. Rådet har förmedlats av terapeuter och psykologer, i självhjälpsböcker och i talkshows. Men forskning tyder på att tekniken faktiskt kan göra mer skada än nytta – åtminstone för vissa människor.
Idén bakom positivt tänkande och positiva affirmationer är att upprepade positiva påståenden, som "Jag är en stark person" och "Jag kan uppnå framgång", ska kunna förändra hur vi ser på oss själva. Detta skulle i sin tur leda till förändrat beteende och fler positiva utfall i livet.
Joanne Wood, professor i psykologi vid University of Waterloo i Kanada, ville testa hur väl positiva affirmationsövningar fungerar hos personer med låg självkänsla – gruppen som ofta rekommenderas metoden i första hand.
Wood bjöd in 68 personer att delta i studien, valda utifrån sina resultat på Rosenberg Self Esteem Scale, ett etablerat mätinstrument för självkänsla. Deltagarna bestod av dem med de högsta och lägsta poängen, och delades in i grupper med hög respektive låg självkänsla. Varje grupp delades sedan upp i en testgrupp och en kontrollgrupp.
Deltagarna i testgruppen fick instruktionen att upprepa frasen "Jag är en älskvärd person" var femtonde sekund, signalerat av ljudet från en dörrklocka. Därefter ombads alla deltagare skriva ner hur de kände sig under fyra minuter. Avslutningsvis fyllde de i ett formulär för humörbedömning, för att avgöra om affirmationerna hade haft någon effekt.
Resultaten blev slående. Deltagare som enligt Rosenberg-skalan hade låg självkänsla mådde faktiskt sämre efter att ha upprepat affirmationen, med ett snitt på endast 10 poäng på den efterföljande humörbedömningen. Kontrollpersonerna med låg självkänsla, som inte upprepat frasen, fick ett något högre snitt på 17 poäng.
Bland deltagare som redan hade hög självkänsla såg bilden annorlunda ut: de som upprepat affirmationen fick ett snitt på 31 poäng, mot 25 för de som inte gjorde det. Med andra ord verkade övningen gynna dem som redan mådde bra – men aktivt försämra humöret hos dem med låg självkänsla.
Förklaringen ligger i något som psykologer känt till sedan 1960-talet: människor är mer benägna att acceptera idéer som ligger nära de uppfattningar de redan har, och tenderar att avfärda budskap ju mer de skiljer sig från den egna känslan. En person med negativ självbild avvisar därför ofta tankar som motsäger den bilden.
Woods studie antyder att positiva affirmationer kan kännas så främmande och otroliga för dessa personer att de istället förstärker den negativa självbilden – genom att påminna dem om tidigare misslyckanden eller känslor av att inte räcka till. Positivt tänkande och affirmationsterapi kan därmed, paradoxalt nog, göra mer skada än nytta för just den grupp som metoden oftast riktar sig mot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online