Drömmar är mycket gynnsamma för både hjärnan och kroppen. När du sover utan att drömma vilar kroppen och återfår energi. När du drömmer gör hjärnan detsamma. Under drömmarna konsoliderar hjärnan den information som lärts in under dagen, och många människor löser till och med problem i sina drömmar som de inte lyckats finna lösningar på under vakna timmar.
Brist på drömmande har däremot många negativa effekter på både hjärna och kropp, bland annat kronisk trötthet, minskad produktivitet, ökad smärtkänslighet och försämrad verbal kommunikation. Här går vi igenom drömmens olika delar och hur sömnen fungerar steg för steg.
Enligt EEG-mätningar, som registrerar hjärnaktivitet, finns det fem stadier av sömn. De fyra första stadierna är drömfria. I det första stadiet övergår du mellan vakenhet och sömn. Stadium två till fyra visar en successiv fördjupning av sömnen, där andning, hjärtfrekvens, kroppstemperatur och muskelspänning gradvis sjunker.
Forskare mäter sömnstadierna utifrån förhållandet mellan så kallade sömnspindlar – korta, högfrekventa utbrott av hjärnaktivitet – och deltavågor, högamplitudiga hjärnvågor som indikerar djupsömn. I det femte sömnstadiet är det som drömmandet börjar. Hela denna sömnscykel upprepas upp till sex gånger under en natt med åtta timmars sömn.
Det femte sömnstadiet kallas REM-sömn, vilket står för Rapid Eye Movement, alltså snabba ögonrörelser. REM-sömnen inträffar vanligtvis cirka 90 minuter efter att du somnat. För varje ny cykel förlängs perioderna av REM-sömn, ofta upp till en hel timmes drömmande i den sista cykeln innan du vaknar.
Spädbarn och små barn tillbringar största delen av sin sömn med att drömma, men i takt med att vi åldras minskar behovet av REM-sömn.
Drömfasen kallas REM-sömn just för att ögonen ofta rör sig snabbt från sida till sida i sina hålor medan du drömmer. Det är den förhöjda hjärnaktiviteten under detta stadium som gör att du drömmer. Andning och hjärtfrekvens kan dessutom bli oregelbundna under drömfasen.
Även om dina drömmar handlar om att fly från ett monster eller träffa en vän du tänkt på på sistone, förblir kroppen helt orörlig. Orsaken är att ett område i hjärnstammen som kallas pons skickar signaler till ryggmärgen som stänger av neuronerna där. Detta hindrar de nervimpulser som skapas under drömmandet från att nå resten av kroppen – en skyddsmekanism som förhindrar att du fysiskt agerar ut dina drömmar.
Drömmar består av de tankar, bilder och känslor som upplevs under REM-sömnen. Hjärnan väver samman dessa element till en berättelse som känns sammanhängande och någorlunda begriplig. Många drömtydare menar att de flesta drömmar innehåller inslag från vardagslivet i förvandlad form. Du kan exempelvis kunna identifiera metaforer och teman i dina drömmar som speglar händelser och känslor i ditt verkliga liv.
Vill du komma ihåg dina drömmar bättre? Ha papper och penna eller en drömdagbok nära sängen och skriv ner vad du minns direkt efter uppvaknandet, innan minnena bleknar. Regelbunden och tillräcklig sömn ökar också mängden REM-sömn, vilket ger fler och mer levande drömmar. Vissa människor tränar till och med upp så kallade lucida drömmar, där man är medveten om att man drömmer och ibland kan påverka drömmens innehåll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online