
För de flesta är det stressigt men hanterbart att riskera att bli sen. För andra väcker själva tanken på en försening en så stark ångest att den styr planeringen, sömnen och hela livet. Denna rädsla är verklig och välkänd inom psykiatrin. Tillståndet saknar visserligen ett enhetligt officiellt namn, men beskrivs ofta som en specifik fobi – alltså en ångeststörning som utlöses av ett tydligt avgränsat scenario.
På nätet dyker det ibland upp missvisande begrepp. Ordet ochlofobi syftar till exempel på rädsla för folksamlingar, inte på förseningar. Det viktigaste är dock inte vad tillståndet kallas, utan hur det känns – och vilken hjälp som finns att få.
En specifik fobi är en typ av ångeststörning där en person reagerar med intensiv rädsla eller oro inför ett bestämt objekt eller en bestämd situation. Vid rädslan att komma för sent utlöses ångesten redan av själva tanken på en möjlig försening, långt innan något faktiskt har gått fel. Ofta handlar rädslan mindre om klockan i sig och mer om konsekvenserna: att skämmas, göra andra besvikna eller framstå som opålitlig.
Människor som lider av denna fobi kan uppleva både kroppsliga och psykiska symtom när de ställs inför risken att bli sena:
En fobi av detta slag kan få stora konsekvenser. Den kan störa förmågan att gå till jobbet eller skolan, umgås med vänner och familj eller delta i sociala aktiviteter. Många börjar lämna hemmet onödigt tidigt, kontrollerar klockan tvångsmässigt eller tackar nej till inbjudningar helt enkelt för att risken att bli sen känns för stor.
I vissa fall kan ångesten sprida sig och övergå i agorafobi – en rädsla för platser eller situationer där det känns svårt att ta sig bort eller få hjälp, till exempel kollektivtrafik, köer eller fullsatta lokaler.
Den mest beprövade behandlingsformen är kognitiv beteendeterapi. KBT hjälper individen att identifiera och förändra de negativa tankar och övertygelser som driver rädslan, exempelvis att en försening skulle vara en katastrof eller ett bevis på personligt misslyckande. Behandlingen innehåller ofta gradvis exponering, där man i trygga former övar på att hantera osäkerhet kring tider och förseningar.
I vissa fall kan läkare förskriva läkemedel för att lindra ångestsymtomen, till exempel SSRI-preparat vid mer uttalad ångest eller kortvarigt lugnande medicin vid akuta besvär. Medicinering ger oftast bäst effekt i kombination med samtalsterapi.
Rädslan att komma för sent är ett verkligt och plågsamt ångesttillstånd som kan begränsa livet på allvar – men den går att behandla. Med hjälp av KBT, vid behov kombinerat med medicinering, samt praktiska strategier för tidsplanering kan de flesta återfå kontrollen och leva friare från tidsångesten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online