En svimning – medicinskt kallad synkope – innebär ett tillfälligt bortfall av medvetandet som beror på ett kortvarigt avbrott i blodflödet till hjärnan. Svimningsanfall kan ha många olika orsaker, och att förstå vad som ligger bakom är avgörande för att kunna förebygga nya episoder.
Rytmrubbningar i hjärtat kan göra att hjärtat slår alldeles för långsamt eller tillfälligt slutar slå. Det leder till ett sjunkande blodtryck och minskat blodflöde till hjärnan, vilket kan utlösa medvetslöshet.
Den vanligaste formen av svimning är den så kallade vasovagala synkopen. Den utlöses av ett plötsligt blodtrycksfall när vagusnerven stimuleras. Typiska utlösande faktorer är att resa sig för snabbt, vätskebrist eller stark känslomässig stress.
Vissa neurologiska tillstånd, exempelvis epilepsi, kan också ge upphov till svimningsliknande anfall. Vid epilepsi uppstår onormal elektrisk aktivitet i hjärnan, vilket kan leda till krampanfall och tillfällig medvetslöshet.
Metaboliska sjukdomar som diabetes och hypoglykemi (lågt blodsocker) kan även de orsaka svimning. När kroppens förmåga att bilda eller använda energi störs kan blodsockernivån sjunka, vilket påverkar hjärnans funktion och kan leda till medvetslöshet.
Vissa läkemedel, bland annat blodtryckssänkande medel och antidepressiva läkemedel, kan orsaka svimning som biverkning. Har du nyligen påbörjat ny medicinering och upplever yrsel eller svimningsanfall bör du kontakta din läkare.
Svimning kan vara ett allvarligt tecken, särskilt om anfallen återkommer eller inträffar helt utan förvarning. Om du drabbas av en svimning är det viktigt att uppsöka läkare för att ta reda på orsaken och få rätt behandling. På så sätt kan framtida episoder förebyggas och eventuella farliga bakomliggande tillstånd uteslutas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online