Aggression handlar inte bara om fysiskt våld. Allt från oartigt beteende till återkommande vredesutbrott är former av aggression. Med detta i åtanke kan man undra varför vissa människor alltid är lugna och samlade, medan andra verkar tappa humöret över minsta lilla irritationsmoment. Svaret går delvis att finna i biokemin. De naturliga kemiska processerna i kroppen hos både människor och djur har en betydande inverkan på hur aggressiva vi blir.
En artikel från 2004 av American Psychological Association (APA) beskrev ett experiment på råttor som visade att injektioner av kortikosteron – råttans motsvarighet till det mänskliga stresshormonet kortisol – omedelbart utlöste en aggressiv stressreaktion. APA förklarar att råttor och människor är neurologiskt likartade, vilket innebär att resultat från råttförsök ofta kan överföras till människor.
Om detta stämmer kan fynden bidra till att förklara grundorsaken bakom plötsliga vredesutbrott, exempelvis vägraseri. Det ger också en ledtråd till varför många personer blir otrevliga eller konfliktbenägna när de går igenom personliga problem och står under långvarig stress.
Det manliga hormonet testosteron har länge haft ett dåligt rykte för sin påstådda förmåga att öka aggressionen. Tidskriften Time Magazine avslöjar dock att detta delvis är en myt – testosteron kan till och med ha motsatt effekt. Förvirringen beror på att hormonet driver ett så kallat statussökande beteende. Personer med höga nivåer av testosteron kan alltså vara mer benägna att skryta eller markera sin överlägsenhet, vilket i vissa situationer kan leda till aggression.
Korrelation är dock inte samma sak som kausalitet. Enligt artikeln "Testosterone: Not Always an Aggression Booster" kan en plötslig ökning av testosteron snarare få människor att engagera sig i mer samarbetsinriktade och socialt konkurrensinriktade beteenden, där målet är att vinna status snarare än att skada andra.
Enligt Dana Foundation är serotonin en viktig signalsubstans för att stimulera känslor av glädje och välbefinnande. Det är därför ingen överraskning att ämnet spelar en avgörande roll vid reglering av känslor som impulsiv aggression och hänsynslöst beteende. Serotonin fungerar som en naturlig broms som håller aggressiva reaktioner under kontroll.
Brist på serotonin gör med andra ord att en person blir betydligt mer benägen att explodera, tappa humöret eller använda våld i situationer präglade av social stress. Detta förklarar också varför låga serotoninnivåer ofta kopplas samman med impulskontrollproblem.
Även om serotonin är känt för att dämpa aggression bestäms dess effekt av hur kroppens receptorer hanterar ämnet. Enligt Science Daily studerade University of Pittsburgh serotoninsreceptorgenen 2C hos 550 kvinnor. Resultaten visade att kvinnor som bar på anomalier eller förändringar i 2C-genen löpte större risk att uppvisa fientligt eller aggressivt beteende.
Dessa fynd tyder på att vår genetiska uppsättning kan påverka hur känsliga vi är för kemisk obalans, och därmed hur sannolikt det är att vi reagerar aggressivt under press.
Sammanfattningsvis visar forskningen att biokemin spelar en central roll för aggression – från stresshormonets direkta utlösande effekt till serotoninets dämpande funktion och genetiska variationers inflytande. Samtidigt är biokemin bara en pusselbit. Miljöfaktorer som uppväxt, livserfarenheter och aktuella livsomständigheter samverkar ständigt med kroppens kemi. Att förstå detta samband kan hjälpa oss att möta aggressivt beteende med större empati och mer effektiva åtgärder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online