De flesta är medvetna om att soldater kan drabbas av allvarliga psykiska problem till följd av krig, bland annat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Men krig lämnar också djupa spår hos civilbefolkningen, särskilt hos dem som tvingas fly krigszonen och bli flyktingar. Civila står dessutom inför en extra svårighet: de måste hantera krigets stress utan den utbildning och förberedelse som militär personal får.
Typiska traumatiska händelser som civila utsätts för i en krigszon inkluderar våldtäkt, tortyr, tvångsarbete för stridande parter, skenavrättningar och att bevittna våld mot nära och kära. I många fall tvingas civila dessutom överge sina hem.
Enligt USA:s veteransdepartement (Department of Veterans' Affairs) visade en studie av flyktingar från konflikten i Bosnien att 25 procent led av posttraumatiskt stressyndrom. En tredjedel av flyktingarna uppvisade symtom på depression. Symtomen var som allvarligast bland de flyktingar som hade utsatts för tortyr.
Förekomsten av PTSD är betydligt högre i krigszoner, även bland dem som inte flyr. Enligt en artikel i Journal of the American Medical Association, citerad av Veterans Affairs, låg förekomsten av PTSD i USA på cirka 8 procent år 2001. Som jämförelse var motsvarande siffra 37,4 procent i krigshärjade Algeriet och 17,8 procent i Gazaremsan. Både frekventa terrorattacker och tortyr pekades ut som bidragande faktorer bakom dessa höga nivåer av posttraumatisk stress.
Civila som utsätts för krigsstress verkar med tiden hitta strategier för att hantera situationen. Studier av både Israel–Libanon-kriget 1982 och Gulfkriget visade att stressnivåerna steg kraftigt i konfliktens tidiga skede, men att de tenderade att plana ut över tid. Även i fall där kriget ännu inte hade upphört nådde stressnivåerna en topp för att sedan sjunka tillbaka till ungefär samma nivåer som före stridernas början.
Civilbefolkningar verkade alltså kunna anpassa sig till långvarig exponering för krigsstress – förutsatt att de inte själva hade upplevt direkta trauman som tortyr eller tvångsförflyttning.
Barn är särskilt sårbara för krigets trauman. Anna Freud, dotter till Sigmund Freud, utvecklade barnpsykoanalysen delvis tack vare sitt arbete med evakuerade och hemlösa barn i England under andra världskriget.
Barn i krigszoner kan tvingas in i prostitution, drabbas av tvångsförflyttning och förlora föräldrar och andra närstående. I vissa fall tvingas de till och med delta i strider som barnsoldater – en upplevelse som kan lämna bestående psykiska ärr livet ut.
Forskningen visar tydligt att krigets psykologiska konsekvenser för civila är lika verkliga som de fysiska. Tidigt stöd, professionell behandling och trygga miljöer är avgörande för att hjälpa drabbade – särskilt barn – att bearbeta sina upplevelser och återfå ett fungerande vardagsliv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online