Att kommunicera effektivt innebär att uttrycka sina åsikter och idéer på ett lugnt och begripligt sätt – och samtidigt ge den andra personen samma möjlighet. När en person dominerar samtalet blir effektiv kommunikation omöjlig. Negativitet och bitterhet tar över, och en eller båda parter avslutar samtalet utan att problemet faktiskt har lösts. Utan ett värdigt och rättvist samtal uppstår kommunikationshinder, och olösta konflikter blir oundvikliga.
Att använda en kontrollerande ton för att få fram sin poäng hindrar den andra personen från att verkligen lyssna på din synvinkel. När någon talar i en nedlåtande och förminskande ton blir budskapet tydligt: "Jag har rätt och du har fel." Vrede gör dessutom att den andra personen slutar höra vad du faktiskt säger.
När du försöker uttrycka något som är upprörande eller förvirrande för dig gör formuleringar som "du gör så här" eller "det är helt ditt fel" att den andra personen direkt går i försvarsställning. Genom att istället använda "jag"-budskap låter tonen mjukare och stressen hos mottagaren minskar. Vänd gärna på perspektivet och utgå från dina egna känslor istället för att peka ut den andra.
Personer som beter sig överlägset i ett samtal styr, rådgör eller nedvärderar den andra personen i ett försök att få fram sin poäng. Intimidation är en ineffektiv strategi. Den här typen av kommunikation leder till att information hålls tillbaka från båda håll, vilket i sin tur skapar agg och missnöje i relationen.
Det är ingen mening med att prata om ett problem eller diskutera något när en av parterna inte är ärlig. Omskrivande kommunikation kallas ofta för att "prata runt ett ämne" utan att egentligen ta itu med det. Detta medvetna beteende inkluderar ofta ett "vi"-påstående, exempelvis "Vi gillar inte ditt arbete", när det i själva verket bara är en person som inte gillar arbetet.
Selektiva kommunikatörer berättar bara det de anser att den andra personen bör veta. Detta är orättvis kommunikation eftersom mottagaren inte får chansen att fatta ett välinformerat beslut, samtidigt som den som kommunicerar ges en orättvis fördel. Ett exempel: att ringa till förskolan och fråga om ett barn fortfarande kan gå dit med en förkylning, men utelämna att barnet också har lätt feber, ger inte förskolan all information som krävs för att kunna fatta rätt beslut.
Om en person inte lyssnar på den andra – oavsett om det sker genom att prata över personen eller genom negativt kroppsspråk – byggs frustrationen upp och samma poänger behöver upprepas gång på gång. Kroppsspråket avslöjar snabbt om du verkligen lyssnar eller inte. Båda parter behöver en rättvis och oavbruten chans att uttrycka sina känslor och åsikter.
När någon försöker kommunicera något hjälper det att bekräfta personens känslor, så att hen kan uttrycka sin besvikelse eller frustration. Detta kan göras utan att du accepterar skuld eller ens håller med personen. Att säga saker som "Jag förstår att det gjorde dig osäker" eller "Jag inser nu hur arg det gör dig" skapar trygghet och öppnar upp för ett fortsatt konstruktivt samtal.
Att vara arg – oavsett om det handlar om ett fysiskt eller emotionellt tillstånd – förvärrar bara situationen och kväver all effektiv kommunikation. Enligt American Psychological Association är det ohälsosamt och motverkande att låta alla sina känslor strömma ut okontrollerat under ett samtal. Det eskalerar bara vredet och bidrar inte till att lösa situationen.
Medvetenhet om dessa vanliga hinder är första steget mot bättre kommunikation. Genom att tala lugnt, använda "jag"-budskap, lyssna aktivt, vara ärlig och fullständig i det du säger samt bekräfta den andres känslor lägger du grunden för samtal där båda parter känner sig hörda – och där problem faktiskt blir lösta istället för att driva på i relationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online