Stress och depression under högtiderna kan få människor att vilja undvika firandet helt och hållet och istället krypa till kojs hemma, långt bort från allt liv och rörelse. När en person i hushållet drabbas av högtidsstress eller depression påverkas ofta alla övriga familjemedlemmar negativt. Den goda nyheten är att både stress och depression under högtiderna går att förebygga och behandla.
Dåliga relationer med familjemedlemmar kan orsaka stress och depression under högtiderna, särskilt vid långa familjesammankomster där konflikter lätt uppstår. Ekonomiska bekymmer spelar också en stor roll – kostnaderna för resor, presenter, mat och dryck lägger sig ovanpå de vanliga räkningarna och kan skapa ekonomisk press. Dessutom bidrar fysisk utmattning från shopping, matlagning, dekoration, städning och umgänge, ovanpå vardagens vanliga åtaganden som arbete, till ökad stress och risk för depression.
I USA inleder Thanksgiving den traditionella högtidssäsongen som sträcker sig fram till jul och nyår – sammanlagt sex veckor eller mer av potentiell stress och emotionell belastning. Enligt National Mental Health Association klarar vissa personer sig genom hela högtidssäsongen utan större svårigheter, men upplever istället en nedgång eller tomhetskänsla när nyåret väl har passerat. I vissa fall kan en depression som börjar under högtiderna pågå i flera månader utan professionell behandling.
Enligt Mayo Clinic kan personer som känner sig stressade och deprimerade under högtiderna uppleva ovanlig trötthet, huvudvärk och sömnlöshet. Ökad inre spänning till följd av högtidsstress kan leda till gräl med andra, social isolering eller sämre prestationer i arbete och skola. Många känner också skuld eller besvikelse när de inte lyckas leva upp till sina egna eller andras förväntningar på hur högtidsfirandet ska bli.
Stress och depression under högtiderna kan försvaga immunförsvaret och öka mottagligheten för förkylningar, influensa och andra sjukdomar. De kan även försämra relationer ytterligare och bidra till utvecklingen av skadliga beteenden, exempelvis överdrivet alkoholbruk eller rökning. Enligt University of Michigan är överätning en annan vanlig effekt av högtidsstress, vilket i sin tur kan leda till ökade skuldkänslor och en förvärrad depression – en ond cirkel som är viktig att bryta i tid.
National Mental Health Association rekommenderar att man släpper tanken på att skapa den idealiska eller "perfekta" högtiden – något sådant existerar helt enkelt inte. Att istället skapa nya traditioner, vara realistisk kring vad som faktiskt går att åstadkomma och fokusera på gratis och njutbara aktiviteter snarare än dyr underhållning och presenter kan hjälpa till att minska högtidsstressen och förebygga efterföljande depression.
Enligt Mayo Clinic kan det dessutom hjälpa att ta paus från festligheterna, våga säga nej till åtaganden och familjekrav, planera i förväg, hålla sig till en fast budget samt bibehålla sunda vanor som regelbunden motion och tillräcklig sömn. Känn du dig överväldigad – tveka inte att söka professionell hjälp. Att prata med en läkare eller terapeut kan göra stor skillnad och förhindra att tillfällig högtidsstress utvecklas till en längvarig depression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online