Medan poliser ofta hyllas som hjältar är det få som förstår hur stor stress de faktiskt utsätts för i sitt arbete. Alla yrken medför en viss grad av press, men polisstressen skiljer sig markant från andra former av jobbstress. Långvarig stress kan leda till högt blodtryck, hjärtsjukdom, magsår, huvudvärk och magbesvär – och den kan till och med skada polisens psykiska hälsa. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till polisstress.
Att lägga bort egna känslor och samtidigt hantera gärningspersoner och brottsoffer är en stor utmaning. Många poliser bevittnar exempel på mänskligt elände och lidande dagligen. Att se människor – särskilt äldre och barn – som offer för mord, misshandel, rån, våldtäkter och sexualbrott kan ta hårt på polisens psykiska hälsa. Även brottsprofilering och arbetet med att förstå hur förövare tänker kan orsaka betydande psykisk stress.
Poliser arbetar ofta i skift, ibland med månatliga rotationer. Ständiga förändringar av kroppens dygnsrytm, exempelvis vid växling mellan dag- och nattskift eller beredskap dygnet runt, kräver en kontinuerlig biologisk anpassning. Dessa återkommande ändringar i arbetstid orsakar inte bara kroppslig stress utan även personlig stress, eftersom polisen måste anpassa sitt umgänge med partner, barn, föräldrar, övrig släkt och vänner. Precis när ett stabilt mönster etablerats i de personliga relationerna kan nya skiftförändringar stöka till rutinerna och relationerna.
Samarbetet med olika myndigheter inom rättssystemet kan i sig skapa stress. Att behöva inställa sig i domstol kan störa polisens sömn, fritid och pågående arbetsuppgifter. Konflikter mellan myndigheter samt domstolars beslut att släppa gärningspersoner fria kan också väcka frustration. Dessutom kan den upplevda ineffektiviteten hos de verksamheter som brottsoffer ofta hänvisas till ge polisen en känsla av att inte kunna hjälpa offren på riktigt – och att man aldrig riktigt får avslutning på ett ärende.
Polisarbete är ett farligt yrke. En polis vet aldrig vid arbetsdagens början om hen kommer hem samma kväll. Att kunna kontrollera sina känslor och skydda andra människors liv, även när den egna säkerheten hotas, är en enorm utmaning. Arbetsdagen kan dessutom växla från långsam stillastående till plötslig full insats, vilket skapar både fysisk och mental stress. Även vapenbärandet kan i sig bidra till stressen.
Utöver arbetet ute bland allmänheten pågår mycket inom polismyndigheten. Administrativa frågor, pappersarbete och interna utredningar kan alla orsaka stress. Poliser kan känna att de själva övervakas, till och med under sin fritid. Brist på erkännande och utbildning kan också bidra till polisstress. Kvinnliga poliser kan dessutom uppleva ännu högre stressnivåer, eftersom de kan känna att de ständigt måste bevisa sin kompetens inför manliga kollegor.
För att motverka de negativa effekterna är det viktigt att poliser får tillgång till stödinsatser som kollegialt stöd, samtalsterapi och regelbunden utbildning i stresshantering. Ett öppet klimat där det är acceptabelt att prata om psykisk hälsa kan göra stor skillnad – både för den enskilda polisens välbefinnande och för hela verksamhetens förmåga att utföra sitt viktiga uppdrag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online