Stress är en normal fysiologisk reaktion som faktiskt fyller ett syfte. Men stress som pågår under lång tid utan återhämtning kan leda till såväl fysiska som psykiska besvär. Hos tonåringar orsakas denna typ av ihållande stress ofta av de naturliga utmaningar som kommer med övergången från barndom till vuxenliv.
Kroppens reaktion på stress kallas ofta för "kamp eller flykt"-responsen. Syftet är att ge kroppen den energi som behövs för att hantera en stressande situation. Kroppen ökar automatiskt hjärtfrekvensen samt blodtillförseln till hjärta och hjärna, gör mer glukos tillgängligt för snabb energi och gör andningen snabbare.
Alla dessa reaktioner styrs av hormoner som återgår till sina normala nivåer så snart stressen avtar. Om stressen däremot består, fortsätter hormonhalterna att ligga högt – och då börjar de negativt påverka flera av kroppens system.
Tonåringar möter många olika stressfaktorer samtidigt. Kroppen förändras och hormonerna sätts i högt varv. Dessa förändringar leder ofta till osäkerhet och negativa tankar om sin kropp eller sina förmågor.
Även en självsäker tonåring kan få sitt självförtroende sviktat av kamrattryck: pressen om att ha en attraktiv kropp, betoningen på mode och trender samt förväntningar kring alkohol och droger blir del av vardagen.
Skolpressen är dessutom intensiv – resultat på nationella prov kan påverka framtida studieplaner och betyg har stor betydelse. Ovanpå allt detta pågår den klassiska kampen om självständighet, vilket ofta skapar spänningar med föräldrarna och stora livsbeslut att fundera över.
Ytterligare stress kan tillkomma i form av sociala svårigheter, eller hemma där konflikter och ekonomiska problem kan finnas.
Ett av de första tecknen på stress är sämre prestationer i skolan eller svårigheter att klara av dagliga aktiviteter. Depression kan också vara ett stressymtom, vilket visar sig genom nedstämdhet, brist på energi, irritabilitet, förändrad aptit samt sömnproblem eller överdriven sömnighet. I värsta fall yttrar sig depressionen i tankar på döden eller suicid.
Andra känslomässiga tecken är ökad ångest och konstant oro. Tonåringen kan börja skolka eller experimentera med alkohol eller droger. Plötsligt uppkomna beteendeförändringar är också potentiella symtom, exempelvis självskadebeteende, ovanlig ilska eller aggressivitet, trotsig uppförande, hot om att rymma hemifrån – eller till och med brottsliga handlingar som stölder eller skadegörelse.
Tecken på alltför mycket stress kräver att föräldrarna griper in. Under kamrattryck kan tonåringar behöva tydliga gränser från sina föräldrar mer än någonsin. Stressiga situationer kan uppstå plötsligt och oväntat – exempelvis vid dödsfall, trauma eller naturkatastrofer – vilket ger en akut och kraftig stressreaktion.
Det är dock också möjligt att de vanliga orsakerna till tonårsstress består så länge att effekten byggs upp långsamt. I sådana fall kanske tonåringen inte ens är medveten om hur stressen påverkar beteendet. Föräldrar behöver därför vara tillräckligt delaktiga i sitt barns liv för att se orsakerna och ingripa innan stressen blir övermäktig.
Råden är klassiska men hjälper verkligen till att hålla stressen under kontroll: ät en välbalanserad kost, motionera regelbundet, undvik överdrivet koffeinintag samt droger, alkohol och tobak, och se till att få tillräckligt med sömn.
Det kan också hjälpa att ta en paus och koppla av, lyssna på musik eller prata med någon man litar på. Om ångesten eller nedstämdheten inte lättar, eller om stressen känns omöjlig att hantera själv, tveka inte att söka professionell hjälp – exempelvis via skolkuratorn, ungdomsmottagningen eller vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online