Även om vissa områden överlappar varandra kan de färdigheter du utvecklar som psykologistudent delas in i två huvudkategorier: forskningspsykologi och tillämpad psykologi. Forskningspsykologi handlar om den empiriska undersökningen av hjärnan och beteendet, med stark tonvikt på vetenskaplig noggrannhet inom grundforskning. Tillämpad psykologi använder i stället principerna från grundvetenskapen för att påverka och styra beteende. Inom båda grenarna lär du dig att samla in känslig information från försökspersoner samtidigt som du skyddar deras integritet och rättigheter.
I sin kärna är psykologi studiet av djurs och människors beteende. Det är en samhällsvetenskap som bygger på rigorösa statistiska metoder för att dra slutsatser om det komplexa och endast indirekt observerbara sambandet mellan hjärna och beteende. Det finns många möjliga specialiseringar för forskningspsykologer, och var och en kräver olika färdigheter.
Abnorm psykologi använder observationer av avvikande beteende för att dra slutsatser om psykopatologi. Området bygger på effektiv användning av inferentiell korrelation för att kunna dra starka slutsatser, samt på kommunikationsförmåga för att samla in data från känsliga grupper.
Biologisk psykologi behandlar de neurala mekanismerna bakom beteende. Eftersom etiska begränsningar inskränker användningen av invasiva tekniker för att studera hjärnan, utvecklar forskarna kompetens inom bildgivande metoder som MRI och ERP för att indirekt observera hjärnans aktivitet.
Kognitiv psykologi studerar de abstrakta mekanismer som ligger bakom hjärnans funktion. Forskarna behandlar hjärnan som ett informationsbearbetningssystem och utvecklar därför färdigheter inom systemmodellering.
Utvecklingspsykologi studerar hur tankar och beteenden förändras när barn växer upp till vuxna. Forskarna använder metoder från andra psykologiska delområden för att följa unga individer över tid.
Evolutionspsykologi förklarar tankar och beteenden som ett resultat av naturligt urval under artens historia. Forskarna använder ofta ekologi och memetik för att förklara hur beteenden svarar på selektionstryck.
Personlighetspsykologi undersöker de bestående dragen i en individs beteende för att förklara temperament. Liksom kognitiv psykologi använder forskarna modeller för att förklara beteende, om än på en betydligt högre analysnivå.
Socialpsykologi studerar dynamiken i gruppbeteende och individuellt beteende inom grupper. Dessa forskare studerar i grunden observationens inverkan på beteende, vilket innebär att de lägger stor tonvikt vid experimentell design som minimerar påverkan från forskarens närvaro men ändå lyckas samla in tillförlitlig data.
Alla tillämpade psykologiska specialiseringar är giltiga och vanliga forskningsvägar. Forskningen skiljer sig dock genom ett större fokus på tillämpad forskning – det vill säga forskning med målet att uppnå konkreta, användbara resultat. Tillämpad psykologi kan också bedrivas oberoende av den forskning som ligger till grund för dess principer.
Klinisk psykologi är studiet och förebyggandet av psykopatologi. Praktiker lär sig en mängd terapeutiska metoder för att hjälpa patienter att förändra ohälsosamma beteendemönster. Klinisk psykologi skiljer sig från psykiatri eftersom psykologer inte kräver en läkarexamen och inte får förskriva mediciner, men de två yrkesgrupperna arbetar ofta tillsammans.
Samhällspsykologi studerar och försöker positivt påverka relationerna mellan individer och deras samhällen. Att studera detta område lär praktikerna att förändra sociala relationer genom interventioner och förebyggande åtgärder för att förbättra livskvaliteten för både individer och gemenskaper.
Rådgivningspsykologi liknar klinisk psykologi men har ett förebyggande fokus. Rådgivare lär sig många av samma terapeutiska tekniker, men tillämpar dem på individer innan psykisk ohälsa uppstår. De lär sig alltså att främja snarare än korrigera mänskligt beteende.
Pedagogisk psykologi tillämpar principerna från utvecklings- och kognitiv psykologi i en akademisk miljö för att underlätta lärande. Praktiker lär sig att utforma och utvärdera nya pedagogiska program.
Hälsopsykologi utvärderar omdöme och beslutsfattande med målet att förbättra vårdresultat snarare än att enbart behandla psykopatologi. Dessa psykologer lär sig att arbeta med patienter för att säkerställa att behandlingsplaner fullföljs – en process som kan omfatta utvärdering av läkar-patient-relationen och effektiv kommunikation av information till patienter.
Arbets- och organisationspsykologi använder psykologi för att främja produktivitet i arbetslivet. Praktiker lär sig att analysera arbetsmiljöer och rekommendera åtgärder för att förbättra arbetsmoralen. Dessa psykologer kan också lära sig att bedöma arbetssökande vid rekrytering och personalplacering.
Skolpsykologi liknar arbets- och organisationspsykologi men verkar i en skolmiljö. Den kombinerar färdigheter från pedagogisk och klinisk psykologi för att förbättra sociala beteenden, stödja elever med inlärningssvårigheter och stimulera begåvade elever i deras utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online