Psykiatrisk vård handlar om psykisk hälsa och dess olika komponenter. Enligt Sheila Videbeck, författare till Psychiatric-Mental Health Nursing, innebär psykiatrisk omvårdnad att bedöma patientens behov, utveckla och genomföra en vårdplan samt utvärdera dess resultat. Psykisk hälsa är ett dynamiskt och ständigt föränderligt tillstånd. Därför bedrivs forskning för att främja psykiatrisk omvårdnad, förbättra den psykiatriska hälso- och sjukvården för kulturellt mångfaldiga individer och samhällsgrupper samt forma hälso- och sjukvårdspolitiken kring leveransen av psykiatriska tjänster.
American Psychiatric Nurses Association betonar vikten av forskning som ger effektiva evidensbaserade vårdmetoder. En metod som är avgörande för yrket är terapeutisk kommunikation – samspillet mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan uppmärksammar patientens specifika behov för att främja ett effektivt utbyte av information. Barbra Kozier m.fl. beskriver i Fundamentals of Nursing denna process som en hjälprelation och en målinriktad aktivitet. Genom att upptäcka nya och gynnsamma sätt att relatera till patienter kan sjuksköterskor erbjuda stödjande insatser som snabbar på patientens återhämtning.
Att utöka sin vetenskapliga kunskapsbas kan bidra till utvecklingen av patientvården. Genom att granska aktuella studier och ta itu med befintliga frågor läggs grunden för en mer djupgående analys av dessa trender. Det kan leda till nya upptäckter som påverkar hur traditionella omvårdnadsinsatser utförs. Dessutom kan det illustrera hur en ny trend blir användbar i patientvården.
Det biologiska paradigmet säger att behandling även bör ges genom biologisk intervention. Därför används ofta farmakoterapi inom psykiatrisk vård för att lindra och minska de symtom en patient kan uppleva. Konventionella läkemedel används regelbundet, och utvecklingen av nyare preparat kan med tiden ersätta dem. Det är sjuksköterskans ansvar att rapportera tecken på effekt, biverkningar och ytterligare användningsområden för dessa läkemedel. Forskning om verkan eller ogynnsamma resultat av dessa behandlingar kan katalysera förbättringar i patienternas utfall.
Sjuksköterskor och patienter finns inte enbart inom sjukvårdsinstitutioner. De återfinns också i samhällsmiljöer som tillgodoser patienternas behov utanför institutionens väggar. Videbeck förklarar att det samhällsbaserade systemet erbjuder program med fokus på rehabilitering, utbildning, socialisering, symtomhantering och medicinering. Detta är särskilt fördelaktigt för patienter som kan stanna kvar i sina hemmiljöer, upprätthålla kontakten med familjen och behålla sin personliga frihet. Samhällsbaserad vård håller därför på att bli en växande trend som förtjänar att studeras noggrant.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online