Human Genome Project avslutades 2003. Projektets huvudsakliga mål var att identifiera och studera de uppskattningsvis 25 000 gener som tillsammans utgör mänskligt DNA. Trots alla vetenskapliga genombrott som projektet ledde till finns det betydande farhågor kring dess konsekvenser: att tillgång till genetisk information kan hota enskilda personers integritet, att osäkra genetiskt modifierade livsmedel kan hamna på marknaden, samt att känslig information om en individs framtida hälsa kan vara svår att tolka och ofta saknar entydiga svar.
Kontroverserna är många när framsteg inom genetiken väcker diskussioner om designade barn och möjligheten att eliminera antisociala drag ur människorasen. Om samhället hade förmågan – vore det då önskvärt att skapa en slags superras, fri från sjukdomar och upplevt antisocialt beteende? Och vem skulle i så fall få avgöra vad som betraktas som dåligt beteende, om genetiska framsteg ger människor möjlighet att styra vilken typ av barn de får?
Forskningen visar visserligen på ett tydligt samband mellan en individs DNA och hur personen agerar, men miljöfaktorer kan inte helt uteslutas som avgörande för personlighet och beteende. Just därför fortsätter den klassiska debatten om arv och miljö att pågå.
Ingen förnekar att gentester är användbara och att de har hjälpt många familjer att undvika att få barn med allvarliga medfödda defekter. De tester som är utformade för att förutsäga framtida sjukdomar är dock ofta otydliga och kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Anledningen till kontroversen är att tolkningen av testresultaten är osäker och kan leda till falsklarm, vilket i sin tur skapar onödig oro – särskilt när sjukdomen i fråga inte går att förebygga. En av förklaringarna till att resultaten är svåra att tolka är att en individ kan bära på en mutation som tyder på att en viss sjukdom kommer att utvecklas, utan att personen någonsin insjuknar.
Genetiskt modifierade livsmedel väcker stor debatt, delvis på grund av de okända faktorer som kan påverka både miljö- och hälsosäkerhet. Som med all ny teknik kommer de långsiktiga effekterna på hälsa och miljö inte att vara fullständigt kända förrän om många år. Därför är många kritiska till den stora mängd genetiskt modifierad mat som översvämmar marknaden – år 2006 planterades dessa grödor på motsvarande över 100 miljoner hektar världen över.
Argumenten mot denna typ av livsmedel omfattar bland annat motstånd mot att "manipulera naturen genom att blanda gener mellan arter", kränkningar av naturliga organismers inneboende värden, djurplågeri samt invändningar mot att konsumera djurgener i växter, enligt Human Genome Project Information. Säkerhetsfrågor som lyfts fram i diskussionerna om modifierade livsmedel inkluderar riskerna med "allergener och överföring av antibiotikaresistensmarkörer till människor".
Human Genome Project kan också komma i konflikt med människors religiösa övertygelser. Idén om att blanda sig i "Guds verk" genom att manipulera livsmedelens natur och människans genetiska sammansättning uppfattas som stötande av många religiösa grupper. Med tanke på en religiös fundamentalists starka tro på fritt val, och på att Gud belönar eller bestraffar människor utifrån deras handlingar, är det inte förvånande att varje åtgärd som uppfattas som ett ingripande i en persons öde betraktas som hädelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online