En elektronisk patientjournal är en datoriserad version av den traditionella pappersbaserade journalen. Enligt organisationen Open Clinical visar forskning att pappersbaserade system inte levererar tillräckligt säker, effektiv, högkvalitativ och kostnadseffektiv vård. Medan primärvården i länder som Norge, Sverige och Danmark redan har gått över till datoriserade system har USA varit långsammare med att integrera elektroniska journaler.
Trots de tydliga fördelarna medför övergången till digitala journaler flera betydande risker som vården måste ta på allvar.
Införandet av elektroniska journaler kan möta motstånd från läkare och sjuksköterskor som är vana vid traditionella pappersbaserade system. I vissa fall kan detta leda till förvirrade journaler som delvis är digitaliserade och delvis handskrivna, vilket ökar risken för missförstånd och fel.
Enligt Journal of Usability Studies tar det dessutom ofta lång tid för läkare att lära sig använda många journalsystem. Under inlärningsprocessen kan patienter uppleva att vårdpersonal ägnar mer tid åt datorskärmen än åt deras faktiska behov, vilket kan skada förtroendet mellan patient och vårdgivare.
Liksom alla digitala dokument är datoriserade journaler helt beroende av de datorer som lagrar dem. Programmen som används för att komma åt journalerna får inte krascha, frysa eller på annat sätt bete sig oväntat, eftersom konsekvenserna i en vårdmiljö potentiellt kan vara livshotande.
Mänsklig tillförlitlighet är också en avgörande faktor. Medscape nämner ett fall där en neurolog misstagligen använde en mall för en normal neurologisk undersökning på en ettårig pojke. Pojkens journal angav därefter att han var orienterad vad gäller rum, tid och person – något som är omöjligt att fastställa hos ett barn i så unga år. Exemplet illustrerar hur standardiserade mallar kan skapa vilseledande uppgifter om de används slarvigt.
Dokument som journalanteckningar eller medicinska order kräver ofta en läkares signatur som ett juridiskt uttryck för ansvar. I vissa elektroniska system ersätts denna signatur av att läkaren anger en hemlig inloggningsnyckel. Denna nyckel är dock, liksom alla former av lösenord, utsatt för stöld och hackning.
Det finns även en risk för att en klinikers anteckningar i journalen registreras under en annans namn. Detta kan inträffa om den första klinikern glömmer att logga ut eller signera av journalen innan en kollega tar över arbetsplatsen.
Medicinska journaler innehåller extremt känslig information om alla som någon gång kommit i kontakt med sjukvården. En patients historik kan omfatta missbruk, livshotande sjukdomar, smittsamma infektioner eller genetisk benägenhet för viss sjukdom. Röjs dessa uppgifter kan det kosta patienten jobbet eller försäkringsskyddet, eller skada relationerna inom familjen.
Datorbaserade journaler kan potentiellt nås av betydligt fler personer än sina pappersbaserade motsvarigheter. Eftersom behörig vårdpersonal kan ge åtkomst till journaler till många olika aktörer inom vården – från fysioterapeuter till försäkringsbolag – är nyckelfrågan att definiera exakt vem som beviljas åtkomst, och sedan hindra obehöriga från att olagligt ta del av informationen.
Elektroniska patientjournaler erbjuder stora möjligheter till säkrare och effektivare vård, men fördelarna realiseras endast om riskerna hanteras aktivt. Det krävs noggrann utbildning av personalen, stabila tekniska system, tydliga rutiner för ansvarsutkrävande och strikt kontroll av åtkomsträttigheter för att patienternas förtroende och integritet ska kunna skyddas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online